Mineralfosfor utvinns ur fosfatmalm, en icke förnyelsebar resurs som nästan enbart används i jordbruket. Två tredjedelar av världens tillgångar finns i Kina, Marocko och Västsahara.
– Efterfrågan på fosfor har ökat och priserna stigit lavinartat, med 800 procent mellan 2006 och 2008, berättar Dana Cordell.

Enligt Cordell finns en lösning i att återanvända den fosfor som finns i växtrester, matsvinn, gödsel och mänsklig avföring, alltså fosfor från kompost och avloppsslam.
– Om inget görs riskerar matproduktionen att kraschlanda med kraftiga prisökningar på konstgödsel, miljöförstöring, mindre skördar och minskad matsäkerhet, säger Dana Cordell.

Andra viktiga dellösningar är effektivisering av jordbruket och en lägre köttkonsumtion.

Avhandlingen heter The Story of Phosphorus. Sustainability implications of global phosphorus scarcity for food security och kan hämtas här.

Stickprov har visat en minskning med 5 – 10 procent av vattenförbrukningen. På morgonen upptäcktes ännu en läcka. Då på en dim 1 000-ledning från Alelyckans vattenverk. Efter schaktning kunde det konstateras att det var en luftare som läckte, vilket kunde åtgärdas tillfälligt. Göteborg Vatten har ökat trycket i de fungerande systemen, något som kan medföra risker för de ledningarna.(EW)

Korrekt ska vara att det inte delas ut något DHI-pris för år 2010. (EW)

Miljömålen, målen enligt plan- och bygglagen och fastighetsmålen har sinsemellan många likheter. I syfte att förenkla, samordna och effektivisera handläggningen och domstolsprövningen av dessa mål föreslås att det ska bildas fem nya domstolar.

Till de nya domstolarna ska föras de mål som enligt nuvarande ordning handläggs i miljödomstol, huvuddelen av de mål enligt plan- och bygglagen som enligt nuvarande ordning handläggs i förvaltningsrätt och hos regeringen samt huvuddelen av de mål som enligt nuvarande ordning handläggs i fastighetsdomstol.

De nya domstolarna ska enligt förslaget benämnas mark- och miljödomstolar. De mål som handläggs i mark- och miljödomstolarna ska enligt förslaget överklagas till den nuvarande Miljööverdomstolen. Till följd av reformen föreslås den domstolen byta namn till Mark- och miljööverdomstolen.

I lagrådsremissen föreslås också en ny lag om mark- och miljödomstolar, bland annat med regler om forum och domstolarnas sammansättning. När det gäller handläggningen innebär förslaget att rättegångsbalkens regler som utgångspunkt ska gälla för de mål där mark- och miljödomstol utgör första instans, medan bestämmelserna i ärendelagen som utgångspunkt ska gälla i de mål som har överklagats till en mark- och miljödomstol. Därutöver föreslås regler om prejudikatbildningen för de mål som ska handläggas i mark- och miljödomstolarna.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2011.

Det skriver regeringens utredare Dag von Schantz i vattenprisutredningens betänkande Prissatt vatten? (SOU 2010:17) som överlämnades till miljöminister Andreas Carlgren igår.

Utredningen bedömer att förutsättningarna för att kostnadseffektiva åtgärder ska vidtas ökar om ekonomiska styrmedel används i större utsträckning. Idag används ekonomiska styrmedel väldigt lite i svensk vattenförvaltning.

Istället används regleringar baserade på miljöbalken och EU-direktiv. Enligt utredningen kan reglerande styrmedel behöva minska till förmån för ökad flexibilitet när det gäller hur och var åtgärder ska vidtas.

Vattenprisutredningen föreslår en ändring i miljöbalken som ger möjlighet för verksamhetsutövare att vid miljöprövning av verksamhet välja att betala en avgift för intrånget/skadan istället för att bekosta eller utföra kompensatoriska åtgärder.

Avgifterna ska användas för miljövårdande åtgärder, som då kan vidtas där man får mest miljönytta för pengarna, tänker sig Dag von Schantz.

Naturvårdsverket har tidigare lagt ett förslag till avgiftssystem för utsläpp av kväve och fosfor. Förslaget går ut på att komplettera lagkraven med ett system för att köpa och sälja utsläppsrätter.

I det sammanhanget har Svenskt Vatten fört fram ett utvecklat förslag för branschvisa styrmedel, efter modell från det så kallade NOx-systemet för energiproduktion. Utredaren menar dock att den idéen ger en lägre kostnadseffektivitet än Naturvårdsverkets sektorsövergripande förslag. (EW)

Som en direkt konsekvens förekom flera källaröversvämningar i fastigheter på Gulsparvgatan i ett närliggande radhusområde samt minskat vattentryck i delar av centrala staden. Göteborg Vatten har under helgen uppmanat till sparsamhet med vattnet, särskilt på morgnar och tidiga kvällar. Även de kranskommuner som tar del av Göteborg Vattens dricksvattenproduktion har uppmanats att spara vatten.

En ledningscentral för att hantera alla konsekvenser av händelsen upprättades på fredag morgon. Därifrån leds arbetet med den direkta händelsen och de konsekvenser det får på andra delar av vattenförsörjningen i Göteborg. Ledningscentralen är bemannad dygnet runt. Arbetet på Gulsparvsgatan sköts av medarbetare från Byggavdelningen och bedrivs just nu dygnet runt i tre-skift.

Sedan i fredags morse kontrolleras löpande nivåerna i vissa strategiska reservoarer samt i lågzonsreservoarerna och trycknivåerna i ett antal pumpstationer. Göteborg Vattens ackrediterade laboratorium har under helgen intensifierat analyser av utgående dricksvatten.

De aktuella rördelarna har förskjutits vertikalt. Under kvällen och natten mellan lördag och söndag undersöktes röret inifrån av medarbetare från Göteborg Vatten. Resurser för ytterligare läcksökning har satts in och kommer att intensifieras under måndagen.

Uppkomna läckor lagas i prioritetsordning för att minska belastningen på vattenrörnätet och Göteborgs andra vattenverk Alelyckan. För säkerhet skull tillsätts nu mer klor vid dricksvattenproduktionen på Alelyckan.

Under kvällen och natten mellan söndag och måndag att påbörjas installation av ersättningsrör på det ställe för skadan.

De största problemen under helgen uppstod i grannkommunen Partille som förutom sämre vattenleveranser från Göteborg drabbades av en annan vattenläcka på en viktig dim 150 ledning. Tusentals invånare ska ha varit utan vatten. Läckan är lokaliserad. (EW)

Bakgrunden är en dom från miljööverdomstolen från den 23 april 2009 om Lyby avloppsreningsverk. Domen gäller en tvist mellan Hörby kommun och Länsstyrelsen om slutliga villkor för utsläpp av kväve vid avloppsreningsverket. Miljööverdomstolen beslutade i domen om en treårig prövotid innan de slutgiltiga villkoren för kväveutsläpp från Lyby avloppsreningsverk kan fastställas.

Hörby kommun har tidigare inte accepterat Länsstyrelsens villkor om 15 mg kväve per liter, utan vill i stället bedriva verksamheten utan tak för utsläppen.

- Ärendet är komplicerat och noggranna avvägningar har gjorts före vi fattade beslutet om utökat kontrollprogram, säger Mirna Castro de Montes, miljöhandläggare vid Länsstyrelsen i Skåne län.

Hörby kommun har i domstolsförhandlingarna hävdat att om kväve från Lyby avloppsreningsverk alls har någon effekt på Ringsjöarna, dit vattnet går, så är den positiv. Länsstyrelsen menar i stället att det innebär en påtaglig risk att helt obegränsat släppa ut näringsämnet kväve från reningsverket.

Miljööverdomstolen har överlåtit ansvaret till Länsstyrelsen om den anser att ytterligare kontroller krävs – utöver vad som står i domen för att försöka klargöra effekten av kväve från avloppsreningsverket på Ringsöarnas ekosystem. Länsstyrelsen har bedömt att kontrollprogrammet ska utökas och har tidigare underrättat kommunen om detta.

Kommunen har i ett yttrande till Länsstyrelsen redovisat såväl en minskad belastning på avloppsreningsverket som minskade utsläpp från verket. Men Länsstyrelsen anser att minskningen kan vara tillfällig och menar att frågan om effekterna av kväveutsläppen till Ringsjöarna behöver utredas vidare. Först därefter kan miljööverdomstolnen fastställa slutliga villkor för utsläpp av kväve från avloppsreningsverket .

En första del av vitet kommer att krävas in om tekniska nämnden inte senast den 1 maj 2010 påbörjar undersökningar och analyser för att ta fram ett utökat underlag om kväveutsläppen. (EW)

Stora mängder vatten har stigit upp till marken i ett närliggande radhusområde.

– Det är en av våra största vattenledningar, så det har blivit en väldigt stor vattensamling och det är svårt att säga i nuläget hur skadorna ser ut, säger Tommy Ekblad, enhetschef för rör, nät, service och vatten på Göteborg vatten i en intervju i Göteborgs Posten. (EW)