– Här måste vi kunna samordna intressen, det ligger i uppdraget till Havs- och Vattenmyndigheten att diskutera konfliktfrågan, sa Lena Ek.

Men det var när hon kommenterade frågan om relining av ledningsnät som ministern fick riktig uppmärksamhet då hon sa att man kanske helt ska låta bli ”reling av avloppsledningar” med tanke på riskerna med bisfenol A. Uttalandet upprörde de ledningsrenoveringsentreprenörer som fanns på plats. Reliningstekniker för markförlagda ledningar innehåller inte någon epoxi som kan utsöndra bisfenol A. Problemet med bisfenol A handlar om VVS-ledningar i fastigheter men den distinktionen gjorde inte Lena Ek.

– Det är en otydlighet kan jag tycka. Kemikalieinspektionen har fått i uppdrag att titta på vattenledningar. Men idag pratar miljöminister Lena Ek om avloppsledningar, kommenterar David Jakobson, ordförande för ledningsrenoverarnas branschorganisation SSTT.

I de kommunala dricksvattennäten används i princip samma material vid ledningsrenovering som vid nyläggning av ledningar, i huvudsak polyeten, PE. (EW)

Grustäkten har använts i över 50 år, det senaste tillståndet löpte ut i december 2010 men då fanns fortfarande cirka 225 000 ton sand kvar att utnyttja inom tillståndet. Källa: Helsingborgs Dagblad. (EW)

Vattenstämman hålls för första gången och är ett försök av Svenskt Vatten att skapa större intresse för vattenfrågor. Årets arrangemang har lockat över 800 deltagare. Inledningsanförandet hölls av miljöminister Lena Ek. Vattenstämman avslutas idag. (EW)

Det afrikanska ministerrådet för vatten, AMCOW, presenterade igår en rapport om den afrikanska vattenförvaltningen, som bygger på enkätsvar från 40 av AMCOWs medlemsstater. Flera länder påpekar att deras förbättrade vattenförvaltning gett direkt fördelar även inom sociala och ekonomiska områden. De menar att en detaljerad dokumentation av dessa fördelar skulle kunna öka de afrikanska regeringarnas investeringsvilja på vatten.

AMCOWs ordförande, Edna Molewa, som även är vatten- och miljöminister i Sydafrika, menar att framgångarna när det gäller att samordna vattenfrågorna med övriga samhällssektorer skapar förutsättningar för utveckling i de afrikanska länderna.
- Det är avgörande att vi ökar våra ansträngningar för att förverkliga tidigare planer för vatten och sanitet för att förbättra tillståndet för Afrikas vattenresurser, som antas bli allt mer allvarliga på grund av klimatförändringarna. Här efterfrågas bland annat ett ökat kunskapsutbyte mellan afrikanska stater. Undersökningen visar också att flera länder har ekonomiska begränsningar, bristande kapacitet och samordning mellan olika sektorer och myndigheter. AMCOW konstaterar att det finns behov av reformer för att kunna skapa kompetenta institutioner och organisationer som bland annat kan hantera gränsöverskridande vattensystem.

Den afrikanska vattenveckan, Africa Water Week, pågår 14-18 maj i Kairo, Egypten. Den årliga sammankomsten samlar över 1 000 deltagare från regeringar, internationella organisationer, näringsliv och den akademiska världen för att tillsammans hitta lösningar på Afrikas utmaningar inom vatten och sanitet.

Läs mer här. /Helena Wannberg

– Det handlar om naturliga svängningar i nederbörd som vi vill informera om innan vår och sommar kommer igång med bevattning av gräsmattor, fyllning av badpooler, biltvätt etc. Läget är ännu så länge stabilt men får vi en nederbördsfattig sommar så kommer vi i ett annat läge, säger Mats Linder, produktionschef på Gästrike Vatten.

Grundvattennivåerna i Valboåsen, Gävles dricksvattenförsörjning, har sjunkit ordentligt sedan förra sommaren. En bidragande orsak är att nederbörden var mindre än vanligt sommaren och hösten 2011 samt att snösmältningen var näst intill obefintlig denna vår. Det har därmed inte skett någon naturlig påfyllning av grundvattenmagasinen som nu är nere på en mycket låg nivå.

Tekniska förvaltningen ska komma med en åtgärdsplan senast den 1 juni där målet är att få ned halterna till under 20 mg/liter.
– De bör komma in med en kurva som kan visa om halten ökar hela tiden eller om det var tillfälligt, säger Conny Eskilsson, miljö- och bygglovschef till Nu-tidningarna. (EW)

SKL Kommentus drar slutsatsen att anbudsgivarna därför bör vara ute i god tid och informera sig om förutsättningarna för att lämna anbud.

”Vi avvaktar nu tio dagar och ser om Dahl går vidare till Kammarrätten men förhoppningsvis kan vi snart teckna ramavtal med tilldelade leverantörer”, skriver SKL Kommentus i ett pressmeddelande. (EW)

Världens nordligaste algodling ligger i Umeå och delfinansieras av Umeå Energi. Odlingen har pågått uppe på taket till kraftvärmeverket Dåva 1 i fyra år, men nu flyttas projektet ned på marken.

Fyra nya algbassänger har börjat byggas söder om Dåva 1. Bassängerna rymmer vardera 6–10 kubikmeter spillvatten samt en laboratorieenhet med utrustning. Bassängerna kan täckas under de mörka och kalla månaderna och vara öppna under soliga och varma månader – allt för att främja algtillväxten. Fyra bassänger gör att olika alger och olika vatten kan testas samtidigt.
– Syftet med försöken är att optimera odlingen för maximal algtillväxt, säger Henrik Bristav.

I slutet av maj ska byggnationerna vara färdiga och driftstart beräknas till i början av juni.

Forskningen leds av doktor Francesco Gentili vid Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö vid SLU i Umeå och går ut på massproduktion av alger. Algerna ger biomassa, alltså en råvara till biobränsle, som sedan kan användas för att framställa bland annat biodiesel. Algerna lever på näring från avloppsvatten från Öns reningsverk, koldioxid från rökgaser från kraftvärmeverket Dåva 1 – och solljus.

– Algerna omvandlar oönskade ämnen till nyttigheter, berättar Francesco Gentili. Det innebär att algodlingen minskar Umeå Energis utsläpp av koldioxid och renar avloppsvatten. Men vi hoppas också kunna producera exempelvis biodiesel av den energirika algmassan. (EW)

Bakgrunden är EU:s badvattendirektiv från 2006 som genomförts i Sverige genom badvattenförordningen. Den ger kommunerna ett ansvar för kvaliteten på vattnet vid våra större badplatser.

– Jag välkomnar ett tydligt och enhetligt system för att informera allmänheten om badvattnens kvalitet i Sverige och i övriga Europa, säger miljöminister Lena Ek, i ett pressmeddelande.

Genom provtagningar och bedömningar av vattnet ska kommunerna se till att sådana föroreningar som kan skada hälsan identifieras och åtgärdas. Kommunerna har även ett ansvar för att årligen klassificera badvattnen enligt en fyrgradig skala som sträcker sig från ”utmärkt” till ”dålig” och att informera allmänheten om vattnets kvalitet.

Europeiska kommissionen har i ett beslut 2011 bestämt utformningen av tydliga och enhetliga skyltar, som ska användas vid Europas badplatser för att informera allmänheten om badvattnets kvalitet och – om det skulle vara nödvändigt – avrådan från bad.

Havs- och vattenmyndigheten ska nu meddela föreskrifter om hur kommunernas skyltar med information om badvattnens kvalitet ska se ut. (EW)