Enligt förslaget ska kommunen bygga ett nytt vattenverk söder om Västra Nedsjön. Projektet är budgeterat till 163 miljoner kronor. Projektet beräknas ta sju år från beslut till byggstart.

Alternativa lösningar har också utretts men de skulle innebära mindre kapacitet och sämre säkerhet gällande vattenkvaliteten. (EW)

Lösningen blir troligen en membrananläggning för avsaltning av havsvatten som skulle kunna användas för hela norra Gotland.

– Det finns ju inget vatten att ta upp. Det är därför vi har ett förslag nu om en ny strategi som går ut på att man bygger ett reningsverk och tar vatten från havet i stället på 15 meters djup, strax söder om Slite, säger Bertil Klintbom på Samhällsbyggnadsförvaltningen till Hela Gotland.

Kostnadsberäkningar visar att vattnet kommer kosta tre kronor kubikmetern att rena.

Budgeten för projektet är beräknad till 90 miljoner kronor. (EW)

– Det är ju skumningen vi vill åt framförallt, sedan får vi tvättningen på köpet.

Tidigare har filtren vid Överbyverket handskottats, ofta med hjälp av arbetskraft som funnits i arbetsmarknadsprojekt inom kommunen. Sedan några år tillbaka anlitar man istället Roland Friman som kommer dit med sin egen konstruerade uppfinning Malen.

Friman var tidigare drifttekniker på vattenverket i Nässjö men har haft sin egen firma som huvudsyssla i sju år.

Malen är en fjärrstyrd skummare/tvättare som rör sig ovanpå det vattenfyllda sandfiltret.

– Det är svårt att köra en maskin på olika sandfilter med olika fraktioner i sanden och olika flyktighet, berättar Roland Friman.

Under chassit finns tre skruvar som matar upp det översta sandlagret från filtret. Den första skruven tar filterhud, blad och liknande. Skruv två går ned 20 mm i sanden och skrapar upp den. Vattnet gör att sanden kastas runt inne i maskinen när den sköljs iväg genom en slang. Skruv tre ord­nar till sanden bakom maskinen så att den blir helt slät.

Sandslurryn pumpas bort till en trattformad tvätt som sorterar bort smutsen och där den rena sanden läggs på hög.

– Den tvättar nog rätt bra. Med den tvätten vi hade innan så luktade sanden rätt mycket, det gör den inte nu.

– Idag är sand pengar, den ska inte slängas, säger Roland Friman.

Lars Sandblom utvecklar resonemanget med att omfatta både ekonomi och miljöskäl.

– Det går nästan inte att försvara längre att slänga ­sanden. Det är väldigt sällan vi köper sand, säger Lars Sand­blom.

Här saknar han bra möjligheter på marknaden att få hela sandvolymen tvättad. Med Malen är det ju bara det allra översta lagret som tvättas, även om det är ett viktigt underhåll.

– Det går inte att jämföra tidsåtgången med hur det var förut, säger Lars Sandblom.

Överbyverket har fyra långsamfilter om 1 200 kvadratmeter vardera. Enligt Roland Friman är det bland de största ytorna långsamfilter i landet. För att kunna hålla igång driften på verket skummas och tvättas två filter i veckan.

– Vi vill ju ha så många filter i drift som möjligt, säger Lars Sandblom.

En fördel med metoden är att filtren kan köras igång direkt efter rengörningen.

Roland Frimans lilla företag Rosol hjälper idag åtta kommuner med skumning och tvättning av sandfilter. Han själv börjar känna sig färdig för pension men verksamheten tas efterhand över av svärsonen Rickard Skarp.

Text: Erik Winnfors Wannberg

Fler bilder, faktarutor, tabeller, etc, kan finnas i den tryckta utgåvan av Cirkulation.

– Rostfritt stål är ett bra material som sällan rostar, men då och då händer det. Det första fallet jag känner till inträffade för 15 år sedan. Då drabbades ett vattenverk av rost­angrepp på grund av för hög kemikaliedosering i kombination med varmt ytvatten och stagnerat råvatten, säger Kjell Axelsson, vice ordförande i Varim och med lång erfarenhet från Läckeby Water i rapporten.

Det Varim vill med rapporten är att presentera ett antal fall där problem uppstått, och försöka analysera risker och åtgärder.

De exempel som Varim valt till rapporten kommer från VA-anläggningar, simhallar och brandrörssystem. Ett handlar om rörinstallationen i ett reningsverk som började läcka så fort verket togs i drift. Vid slutbesiktningen konstaterades läckor från flera montagesvetsar i huvudrörledningen för spolvatten. Det berodde på spaltkorrosion mellan rör och klämkoppling, gropfrätning på insidan av rör inom den från svets påverkade, värmezonen samt gropfrätning i närheten av svetslagning.

Utredningen konstaterade att stålets legeringsinnehåll var för lågt i en vattenmiljö med höga kloridhalter och varmt vatten, upp till 28 grader.

Problem på ett vattenverk som tas upp handlar om en ombyggnation. Redan under byggtiden inträffade störningar, och när det togs i drift konstaterades korrosionsskador framför allt kring avhärdnings- och sulfatfiltren.

Förutom korrosionsangrepp vid svetspunkter hittades såväl punkt- som spaltkorrosionsangrepp på rördelar från området kring jonbytarfiltren som användes för avhärdning samt sänkning av sulfathalten. Även i ledningar som delvis stått vattenfyllda, hade avlagringar och korrosion uppstått.

Utredningen runt vattenverksombyggnaden visade höga kloridhalter, felaktigt materialval efter filtren, stagnerat ­vatten samt undermåligt rotgasskydd (skyddsgas) vid svetsning som samverkande faktorer till rostangreppen.

Gemensamt för de fall som presenteras i rapporten är att de rostfria materialen har drabbats av lokal korrosion, och att förloppet varit mycket snabbt.

– En av de viktigaste lärdomarna är hur viktigt det är att undvika förhöjda klorhalter, vare sig vattnet är bräckt eller behandlas med höga klorhalter. Det gäller också att vara försiktigt med stillastående och stagnerat vatten samt med temperaturen, säger Kjell Axelsson.

Rapporten heter “När rostfritt stål rostar – orsaker och åtgärder”, Varim.

Text: Erik Winnfors Wannberg

Fler bilder, faktarutor, tabeller, etc, kan finnas i den tryckta utgåvan av Cirkulation.

Kommunen har ännu inte fått svar på några vattenprover men har för säkerhets skull gått ut med en kokningsrekommendation till de cirka 2 000 hushållen.

Ett nytt kretskort kan installeras på onsdag, sedan fortsätter provtagningen på ledningsnätet för att säkerställa att vattenkvaliteten är som den ska vara. (EW)

Upphandling startar efter årsskiftet och ska delas in i flera olika entreprenader och varje entreprenad delas i sin tur in i tre olika faser. Den första fasen är en övergripande studie utifrån produktionskostnader, framtida driftskostnader, livscykelanalyser med mera. Den andra fasen är en detaljprojektering av vald lösning och den tredje är själva genomförandet.

Olika typer av leverantörer och underleverantörer kommer att behövas, så både stora och mindre företag har möjlighet att på något sätt vara med i upphandlingen, skriver Skellefteå kommun i ett pressmeddelande.
– Vi vill skapa en öppen och enkel dialog med kompetenta leverantörer inför arbetet med upphandlingarna för att utforma så bra upphandlingar som möjligt, säger Mathias Rönngren, inköpschef i Skellefteå kommun.

Projektet omfattar både produktion av dricksvatten- och reservvatten via ett grundvatten. Råvatten ska tas från tre olika uttagsområden; Medle, Klutmark och Selsforsen. Projektet innehåller också överföringsledningar till befintligt dricksvattennät samt en ny avloppslösning för bland annat Klutmarksområdet. Byggstarten av den nya grundvattenförsörjningen planeras till årsskiftet 2012/2013 och beräknas pågå mellan år 2012- 2015.

Projektet innehåller både produktion av dricksvatten- och reservvatten via ett grundvatten. Det är både naturligt grundvatten, konstgjort grundvatten och inducerat grundvatten.

Råvatten ska tas från tre olika områden:
Naturligt och inducerat grundvatten från Skellefteå älv. Kapacitet cirka 200 l/s.
Selsforsen: Konstgjort grundvatten genom uttag ur Skellefteälven uppströms Selforsens kraftverk. Älvvattnet pumpas upp i Slindåsen där det infiltrerar via särskilda bassänger. Uttaget sker cirka 1 100 meter nedströms i åsen, i den så kallad Hanssonsgropen.  Kapacitet cirka 150 l/s.
Klutmark: Naturligt och inducerat grundvatten från Skellefteå älv. Kapacitet cirka 150 l/s.

Dricksvattenproduktionen planeras att ske i Medleområdet. Ny behandlings- och distributionsanläggning ska byggas i närheten av ett nytt vattentorn i Medle. Detta vattentorn står i kontakt med vattentornen på Solbacken via dubbla vattenledningar. Då den nya vattentäkten är i drift och trimmats in rivs det befintliga vattenverket eftersom det då förlorat sin betydelse.

Då råvattenuttaget baseras på tre geografiskt och hydrogeologiskt skilda uttagsområden finns tillgång till reservvatten med som en naturlig del i det ordinarie uttaget av råvatten.

I juli 2009 meddelade miljödomstolen positiv dom för vattenuttag enligt den ansökan tekniska kontoret i Skellefteå kommun lämnat in. Domen överklagades, och i februari 2010 meddelade miljööverdomstolen att inte medge prövningstillstånd. Ärendet överklagades sedan till Högsta Domstolen som i september 2011 inte heller meddelar prövningstillstånd. Det innebär att den ursprungliga domen i miljödomstolen ligger fast. (EW)

Utbyggnaden kommer att ske i två etapper. Den första omfattar Berggårdens vattenverk och startar i december 2011. Den andra etappen omfattar Råberga vattenverk och planeras att starta 2013. Hela projektet ska vara klart 2015 med en avsevärt förbättrad leveranssäkerhet. Vid en eventuell driftstörning ska ett vattenverk att kunna försörja hela Linköping vid normal dygnsförbrukning. (EW)

Halterna vid vattenverket ligger på 58 milligram per liter, gränser för otjänligt vatten är 50 milligram per liter.

Detta innebär att invånarna i samhället tills vidare har en mobil vattentank för dricksvatten. Filtret ska vara på plats inom tre veckor. (EW)

Vid åttatiden på morgonen upptäcktes att hushåll i centrala Hallsberg stod utan vatten i samband med ett strömavbrott. Först vid halv nio-tiden var reservkraften igång. Vattnet i ledningsnätet tog slut snabbare än normalt eftersom kommunens vattentorn renoveras för närvarande. Där finns normalt en reservkapacitet på 900 kubikmeter.

Som en försiktighetsåtgärd har en kokningsrekommendation getts, eftersom delar av nätet varit trycklöst.