Cirkulation » vattenmiljö

Mejeri bötar för avloppsutsläpp

EW — Thu, 17 Jun 2010 06:47:21 +0000

Falköpings mejeri får böta 50 000 kronor efter att under fjolåret släppt ut för stora volymer mjölkrester i avloppet, skriver Falköpings-Tidning.
Idag finns ett nytt reningsverk vid mejeriet och dessutom har utsläppstillståndet utökats. (EW)

Borås avloppsrening fortfarande dålig

EW — Mon, 26 Apr 2010 08:10:55 +0000

Reningsverket i Borås är långt ifrån i full drift efter att det slogs ut av oljespill den sista helgen i mars. Trots att man har ympat in friskt slam från Gryaab i Göteborg räknar man med att det kan ta ytterligare sex veckor att få ett normalt fungerande biosteg igen. (EW)

Oljeutsläpp stör Borås avloppsrening

EW — Tue, 06 Apr 2010 08:38:57 +0000

Den sista helgen i mars skedde ett stort större utsläpp av eldningsolja från Borås Energi och miljös panncentral till det kommunala spillvattennätet. Trots att golvbrunnen var försedd med oljeavskiljare kunde den inte stoppa den stora mängden olja som rann vidare ut i ledningsnätet. Uppskattningsvis 17 kubikmeter olja läckte ut.

Den biologiska reningen vid Borås centrala reningsverk Gässlösa förgiftades och slogs ut helt av utsläppet. Enligt ett meddelande från Gatukontoret som har ansvaret för reningsverket släpps nu avlopp som enbart genomgått avslamning ut till recipienten Viskan. En bedömning är att det kan ta veckor eller månader innan reningen fungerar normalt.

Nu får Borås Energi och miljö kritik från bland annat vattenmyndigheten för Västerhavet som anser att oljecisternen borde haft larm, uppger Sveriges Radio Hallandsekot.

Från vattenmyndigheten befarar man nu omfattande algblomning och fiskdöd i Viskan. (EW)

Arbetet med miljömål försvagas

EW — Fri, 12 Mar 2010 08:47:07 +0000

Det blir inga nya pengar för att uppfylla riksdagens miljömål. Dessutom upplever regeringen att en del av målen är för svåra att nå, och omformulerar därför målen. Det avslöjar SR Ekot idag, som har tagit del av den miljömålsproposition som regeringen förväntas besluta om i nästa vecka.

Miljöorganisationer reagerar starkt på avslöjandet.
– Miljömålspropositionen är ett skal utan innehåll. Utan nya satsningar kan miljöproblemen inte lösas. När regeringen sänker takten i arbetet faller notan på våra barn, säger Mikael Karlsson ordförande i Naturskyddsföreningen.

De 16 miljömålen beslutade av riksdagen är grunden i svensk miljöpolitik. De utvärderas av myndigheterna och Miljömålsrådet på nationell nivå, men också av länsstyrelserna på regional nivå. Rådets fördjupade utvärdering denna mandatperiod kom i mars 2008 och visade på rött ljus för 9 mål och gult för 6 mål. Endast ett mål bedöms möjligt att nå inom en generation med dagens insatser.

Mot den bakgrunden föreslog Miljömålsrådet, på uppdrag av regeringen, en rad kraftiga förstärkningar av miljöarbetet. Regeringen tog inte till sig förslaget utan lät istället utreda hela miljömålssystemet. Mot den bakgrunden förväntas regeringen i nästa vecka lägga en proposition om miljömålsarbetet.

Fyra av de sexton miljömålen rör direkt frågor om vattenkvalitet. (EW)

Nytt analysverktyg för miljöövervakning

EW — Wed, 13 Jan 2010 08:14:06 +0000

Forskare vid Örebro universitet har fått 2,8 miljoner av statliga KK-stiftelsen för att utveckla ett nytt analysverktyg för miljöövervakning. Testet, som utformas i samarbete med tre företag inom miljöområdet, ska göra det enklare att utvärdera effekterna av ämnen i naturen som kan vara farliga för människor och djur.
Utgångspunkten för projektet är de processer som sker i kroppens celler när den utsätts för miljögifter. Eftersom olika gifter påverkar oss på olika sätt, kan man utifrån cellernas reaktioner se om ett ämne kan vara till exempel cancerframkallande, vara skadligt för ämnesomsättningen eller störa hormonbalansen.
Genom att utveckla en metod för att mäta och utvärdera dessa reaktioner, skulle det bli möjligt att enkelt testa vävnadsprover från djur och se hur de påverkas av den miljö de lever i. Det skulle därmed bli ett värdefullt hjälpmedel för att kontinuerligt övervaka olika miljöer.
– I stället för att gå ut och kartlägga vilka ämnen som finns i naturen och sedan undersöka vart och ett av dem för att se om de kan vara farliga, kan man med den här metoden först se om det finns något i en viss miljö som sätter i gång en reaktion i cellerna, och sedan ta reda på vilket eller vilka ämnen det är, berättar biologiforskarna Jana Jass och Per-Erik Olsson vid Centrum för livsvetenskap på Örebro universitet.

Bekämpningsmedel hamnar i vattendrag

EW — Mon, 30 Nov 2009 08:38:23 +0000

Bekämpningsmedel från växthus läcker ut i vattendrag. Tidigare har man trott att växthus var ett slutet system men en ny rapport från Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, visar att bekämpningsmedel från växthusodlingar läcker ut i närliggande vattendrag.

Under 2008 undersökte SLU två områden med omfattande växthusodling. I nästan alla prov därifrån överskreds Kemikalieinspektionens riktvärden för bekämpningsmedel i ytvatten.

– Det här visar att arbetet med att minska riskerna för läckage vid användning av växtskyddsmedel i växthus måste förbättras, säger forskaren Jenny Kreuger, SLU. (EW)

Musslor för rening i Öresund

EW — Thu, 26 Nov 2009 11:53:11 +0000

Lomma kommun och Malmö stad vill tillsammans med Region Skåne starta två musselodlingar i Öresund, en i Lommabukten och en utanför Ön vid Limhamn.

Musslorna ska fungera som vattenreningar genom att äta växtplankton.

Bidrag till projektet är sökt från Naturvårdsverket. (EW)

Lova-bidrag i Östergötland

EW — Thu, 19 Nov 2009 12:32:03 +0000

Länsstyrelsen i Östergötland har beslutat om bidrag till elva projekt som ska minska övergödningen i Östersjön. Projekten får del av bidraget för lokala vattenvårdsprojekt Lova.

De flesta projekten rör jordbruksmark, tre stycken gäller att skapa våtmarker. Östergötlands län har tillsammans med Västra Götaland fått in flest ansökningar om Lova-bidrag, av alla länsstyrelser i Sverige. Sista ansökningsdag är 1 december. (EW)

Massdöd av musslor i Vombsjön

EW — Wed, 18 Nov 2009 08:50:38 +0000

En omfattande massdöd av musslor pågår i Vombsjön i Skåne. Stora områden är torrlagda och det ligger döda musslor, tillsammans med levande individer kring sjön. Från Vombsjön tar Sydvattens vattenverk Vombverket cirka 1 000 liter råvatten per sekund.

– Det är många musslor som har dött. Antagandet just nu är att vattennivån i sjön sjönk ganska fort under en period, säger Britt-Marie Pott, processingenjör på Sydvatten till Cirkulation.

Vombsjön är reglerad men de låga nivåerna beror på att det regnat väldigt lite under hela året. Enligt Britt-Marie Pott finns det ingenting i Sydvattens vattenanalyser som skulle peka på någon annan orsak till musseldöden. För närvarande är det inget som påverkar Vombverket men på sikt skulle en förändring av musseltillgången i sjön kunna påverka vattenkvaliteten.

Länsstyrelsen i Skåne arbetar med fortsatta analyser av vattnet med underlag från Vombverket och från SMHI, förutom länsstyrelsens egna provtagningen.

– Musseldöden kan ha en eller flera orsaker. Förmodligen beror det på att det är extremt lågt vattenstånd just nu, och att det sjunkit så snabbt att musslorna inte hunnit krypa ner i vattnet. Dessutom har det varit en del frostnätter. Om musslorna då är kvar på land fryser de ihjäl, säger Marie Eriksson, vattenhandläggare på länsstyrelsen. (EW)

Ishotellet i Jukkasjärvi: När isen blir till vatten

JO — Wed, 11 Nov 2009 05:58:43 +0000

I slutet av april får dagsmejan taket att börja droppa. Det blir tunnare och tunnare och vårsolen börjar skina igenom. Vatten rinner nerför väggarna, som börjar smälta liksom inredningen. I maj sjunker hela byggnaden ihop och i mitten av juni finns bara några snöhögar kvar. Resten har runnit ner i älven igen. Kretsloppet är fullbordat.

Vi befinner oss på ishotellet i Jukkasjärvi – som nu är öde och stilla. De sista gästerna checkade ut i mitten av april. Hela hotellet stängdes den 18 april när taket började bli för tunt. Då hade receptionen redan stängts eftersom det platta taket smälte snabbare än de välvda taken på resten av byggnaden.

När vi besöker ishotellet i mitten av maj står väggarna fortfarande kvar liksom en del av inredningen och möblerna. Den vita fasaden droppar bort i solgasset och smältvattnet porlar i rummen och vi får vada fram genom vattnet.

Ett par veckor senare återstår bara en knapp meter av väggarna och alla möbler har smält bort. Men först i slutet av juni har hela ishotellet smält ner och förenat sig med vattnet i älven.

Ishotellet ligger alldeles intill Torne älv, ett av Europas renaste vatten, och det är från älven som isen till bygget kommer. På ett visst område av älven rinner det rena vattnet i precis rätt hastighet för att bilda luftbubbelfri, helt genomskinlig, tjock och sprickfri is, som under några korta vintermånader används till en sagovärld av is och snö; för att sedan bli vatten igen.

Varje höst byggs hotellet upp. Större och ståtligare än året innan. Allt byggs av isen från Torne älv. Sängar, stolar, bord, reception, hyllor, kristallkronan i entréhallen, tavlorna på väggarna. Ja, till och med den öppna spisen… Fast det enda man eldar med är förstås stearinljus.

När vårsolen börjar skina på allvar håller personalen ständigt ett vakande öga på isen. Så fort taket börjar droppa är det dags att stänga hotellet även om många rum fortfarande är intakta. Säkerheten går före allt annat.

Den rundade formen på hotellet gör att taket och väggarna inte faller ner eller rasar. I stället öppnar sig taket och väggarna sjunker ihop.

Innan ishotellet överlämnas till naturen tas de föremål bort som inte är av is – kablar, kontakter, träformar och sängkläder. Sedan får vårsolen göra sitt. Smältningsprocessen tar drygt två månader. Men så handlar det också om 900 ton is och 256 000 kubikmeter snö.

När vi går omkring i det smältande hotellet där väggar och tak droppar bort och bildar nya spännande mönster och former går det fortfarande att se delar av inredningen med pelare och korridorer. En sällsam värld av förgänglighet möter oss – en smältande sagovärld som både är fascinerande och lite skrämmande.

I en av korridorerna träffar vi Yngve Bergqvist, ishotellets grundare, som inte har några problem med att se sitt livsverk smälta bort.

– Det ingår i konceptet, skrattar han och berättar att han redan har siktet inställt på kommande säsong, som blir den tjugonde i ordningen för det kalla hotellet. Många nya överraskningar utlovas.

Ishotellets fantastiska framgångssaga började med några isskulpturer i en igloo byggd direkt på Torne älvs is. Besökarna fascinerades av det iskalla galleriet. Några vågade sig till och med på en kylslagen övernattning, och blev mycket exalterade och på den vägen är det.

Innan ishotellet kom till var det få turister som besökte byn under den långa och mörka vintern. Jukkasjärvi ligger i ett köldhål, två mil utanför Kiruna. Vintrarna är bistra, och långa. Den första snön kommer redan i november och ligger långt in i maj.

Nu möts människor från hela världen i lilla Jukkasjärvi för att besöka ishotellet och övernatta i något av de vackert utsmyckade rummen eller ta en iskall drink i den berömda isbaren där till och med glasen är gjorda av is.

Den första igloons 60 kvadratmeter har växt till världens största hotell av is och snö på 5 500 kvadratmeter. Byggmaterialet är sammanpressade snömassor och isblock som blir till pelare, fönster och konstverk. För varje år utvecklas byggtekniken och kunnandet att bygga i snö och is ytterligare.

Så fort temperaturen är minst tre minusgrader, normalt i oktober, inleds arbetet med att bygga ett nytt ishotell. Byggmaterialet tillverkas med hjälp av snökanoner. Skalet till hotellet tar fem veckor att bygga.

I november börjar inredningsarbetet. Och nu är det is som används. Isen ”skördas” i mars med hjälp av traktorer och speciella issågar som utvecklats i Jukkasjärvi. Det rena älvvattnet i kombination med den snabba vattenströmmen ger kristallklar is.

Med såg, hacka, mejsel och ishyvlar utformas fönster, dörrar, sängar, stolar, bord, lampor, olika inredningsdetaljer och skulpturer. Varje år inbjuds svenska och internationella skulptörer för att designa de olika hotellsviterna. Alla sviter är individuellt utformade, var och en ett konstverk.

Inredningsarbetet pågår in i januari, men redan i mitten av december invigs ishotellet, och de första gästerna dyker upp.

Innan vi lämnar det smältande hotellet stöter vi på Yngve Bergqvist igen, som berättar att han går och grunnar på en ny byggteknik som ska göra att ishotellet kan öppna en hel månad tidigare på hösten. Forskningsarbete pågår och några detaljer kan han inte avslöja, men lovar ändå att det magiska ishotellet till säsongen 2010 – 2011 ska öppna redan 1 oktober.

Men smältningsprocessen rår han inte på. Den får ta den tid det tar.

Text: Mats Nihlén
Bild: Anders Kristensson

Klicka på bildsviten nedan för att se den i större storlek:

Fler bilder, faktarutor, tabeller, etc, kan finnas i den tryckta utgåvan av Cirkulation.