Enligt Riksdag & Departement finns det nu en osäkerhet om hur långt de pengarna räcker. Dessutom menar bland andra LRF att kostnaderna för att åtgärda övergödningen blir betydligt högre än vad som anges i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. (EW)

Han levererade också stark kritik mot de 12 medlemsländer som ännu inte fastställt de åtgärdsprogram som vattendirektivet kräver. Trots att de skulle ha varit klara den 22 december förra året har flera länder knappt påbörjat processen:
-Det är särskilt allvarligt när åtgärderna försenas i Medelhavsländerna som redan idag har stora problem, inte minst med torka och vattenbrist.

Men även i de åtgärdsprogram som lämnats in finns brister, visar en första genomgång. Potocnik utlovade därför en noggrann granskning, framför allt av de undantag från vattendirektivets miljömål som gjorts.

Kommissionens analys av de europeiska vattendistriktens åtgärdsprogram kommer att publiceras 2012, som en del av ”Blueprint to Safeguard European Water”. Den kommer också att innehålla en genomgång av EUs politik för att minska vattenbrist och torka samt en känslighetsanalys av Europas vattenresurser mot bakgrund av klimatförändringar och annan påverkan.
(LLN)

Det rör sig om Belgien, Cypern, Danmark, Grekland, Irland, Litauen, Malta, Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien och Spanien. Åtgärdsprogrammen skulle varit på plats senast den 22 december 2009.
– Jag är nöjd med att majoriteten av medlemsländerna har levererat sina åtgärdsprogram i tid. Samtidigt saknar vi planer för en fjärdedel av EUs yta. Jag uppmanar dessa medlemsländer att snabbt vidta åtgärder, komplettera sina remissomgångar och färdigställa sina planer, säger miljökommissionären Janez Potočnik.

Några länder har inte ens påbörjat något remissförfarande. (EW)

Vattenrådsdagen arrangerades av Vattenmyndigheten för Bottenhavet i samarbete med Miljödepartementet och Länsstyrelsen Dalarna. (EW)

Trosaåns vattenvårdsförbund omfattar kommunerna Strängnäs, Gnesta, Södertälje, Trosa och Nyköping samt landstingen i Sörmland och Stockholms län.

Förbundet ska bedriva en samlad recipientkontroll och miljöövervakning och annan vattenvård inom Trosaåns avrinningsområde.

Till förbundets första ordförande valdes Sarah Kinberg, Gnesta. (EW)

Det är ett av resultaten från studien Övervakning av prioriterade ämnen i vatten och slam från avloppsreningsverk i Stockholm, Svenskt Vatten Utveckling rapport 2010-02.

I projektet analyserades ett stort antal prioriterade miljöföroreningar i avloppsvatten och slam från reningsverken i Stockholm. Målsättningen med studien har bland annat varit att identifiera ämnen för vidare övervakning för att kunna relatera föroreningstrender till åtgärder som görs för att minska utsläppen av dessa ämnen.

Av de ämnen som gick att mäta förekom 16 i så höga halter att de omräknat till mängder hamnade över tröskelvärdet för emissionsdeklarationen för Stockholm Vattens reningsverk. Det tyder på att även andra större reningsverk kan ha utsläpp som måste deklareras.

Det är EUs direktiv om miljökvalitetsnormer (2008/105/EG) listar 33 prioriterade ämnen/ämnesgrupper, varav 13 identifierats som prioriterade farliga ämnen. De studier som hittills gjorts visar att flera prioriterade ämnen sprids via avloppsvatten och att en viktig källa till dessa ämnens förekomst i avloppsvatten är diffusa utsläpp från urbana miljöer.

Flera kommuner samt Naturvårdsverket, SGU och Jordbruksverket har bett att regeringen ska pröva de förslag till åtgärdsprogram som tagits fram av Vattenmyndigheterna. Regeringen menar att vattenmyndigheterna har åtagit sig att förtydliga och förbättra åtgärdsprogrammen på en rad av de punkter som kritiserats och har därför beslutat om att lämna förslagen till åtgärdsprogram utan åtgärd.

Utifrån de remissynpunkter som kommit in under samrådstiden vill regeringen att åtgärdsprogrammen får en generell och övergripande karaktär, eftersom de menar att kunskapsunderlagen som de bygger på är under utvecklingen. Därför vill regeringen ha en kontrollstation för preciseringar år 2012.

Regeringen tillsätter också Håkan Larsson som nationell vattensamordnare för att underlätta kommunikationen mellan olika aktörer. En önskan som flera parter haft länge under arbetets gång. Håkan Larsson har bland annat varit riksdagsledamot för Centern 2002 – 2006

Miljökvalitetsnormernas rättsliga status ska tydliggöras, ett arbete som satts igång i regeringskansliet. Regeringen anger att det arbetet ska bli klart under våren, trots att åtgärdsplanerna träder i kraft redan vid årskiftet. (EW)

– Vi strävar ytterst efter att vi ska lämna efter oss så bra vatten som möjligt till kommande generationer, säger Birgitta Fritzdotter som varit en av projektledarna.

Under projektet har 13 vattenråd bildats i Bottenvikens vattendistrikt, som omfattar Norr- och Västerbotten. En av anledningarna till det lyckade resultatet är att man i distriktet lyckats föra över resurser till lokala aktörer.

Nu tar det nya projektet Vattenråd Norr vid, som ska fungera som ett stöd till vattenrådens fortsatta uppbyggnad och utveckling. (EW)

EU:s ramdirektiv för vatten var ämne för ett par motioner. Staffan Danielsson (C) och Solveig Zander (C) är oroliga för att Sverige gör en för ambitiös klassning av våra vatten.

De skriver:

“De svenska bedömningsgrunderna utgör endast några av flera möjliga metoder för att beskriva tillståndet i vattnet. /…/ Våra krav är mycket högre än Finlands och Danmarks när det till exempel gäller fosforgränsen mellan god och otillfredsställande status.”

Danielsson och Zander vill att regeringen ska beakta och undanröja risken att till exempel jordbruket drabbas för hårt av nya miljökvalitetsnormer.

Även Otto v Arnold (KD) har synpunkter på genomförandet av vatten­direktivet. Han är både orolig för miljökvalitetsnormerna och den bristande politiska styrningen av vattenmyndigheterna. Därför vill han att regeringen ska överväga att revidera direktivets genomförande inför kommande cykler.

Otto v Arnold har även engagerat sig i slamfrågan och vill att Sverige ska driva EU:s slamdirektiv i riktning mot den svenska Revaq-certifieringen. Han vill också att regeringen ska verka för en stärkt kontroll av skadliga ämnen som importeras från EU, eftersom slam av betydligt lägre kvalitet kan användas i länder varifrån Sverige importerar livsmedel.

Aleksander Gabilic (S) och Lena Hallengren (S) vill att regeringen ska samordna landets miljöteknikexport på ett bättre sätt. Bland annat genom bättre samverkan mellan privata och offentliga aktörer.

Det ämne som engagerar riksdagsledamöterna mest är biogas. Ett tiotal motioner behandlar utbyggnad av tankställen, stimulans till produktion och distribution, och även andra satsningar på biogasteknik.

Slutligen så har Lars Gustafsson (KD) en motion om att genomföra en satsning på minskad vattenförbrukning i riksdagens verksamheter som ett led i riksdagsförvaltningens miljöledningsarbete. År 2008 använde riksdagen 46 375 kubikmeter vatten.

Lars Gustafssons upprördhet över detta berodde dessvärre på ett decimalfel i hans egen uträkning där han fått fram att detta motsvarade förbrukningen i en mindre stad, något som avslöjades dagarna efter inlämnandet av motionen. (EW)

Några åtgärder som ska vidtas till slutdokumenten är att förbättra harmoniseringen mellan de fem vattendistrikten, exempelvis när det gäller frågan om vilka vatten som ska räknas som ”Kraftigt modifierade”.

– Länsstyrelserna har gjort betydande förbättringar i klassningen, framhöll Lennart Sorby, vattenförvaltningsdirektör för Norra Östersjön.

När det gäller åtgärdsprogrammen lovade Sorby:

– Vi kommer att försöka göra om mycket, även om vi inte kan ta hänsyn till allt.

Däremot ser vattenmyndigheterna ingen möjlighet att revidera åtgärdsprogrammen i förtid, som Naturvårdsverket föreslagit. Den tiden finns helt enkelt inte i nästa förvaltningscykel.

Även förvaltningsplanerna kommer att att utökas, bland annat med texter om grundvatten och dricksvatten, något som flera remissinstanser saknat.

När det gäller den omstridda frågan om att ställa kraven i programmen som miljömål eller miljökvalitetsnormer så håller vattenmyndigheterna fast vid sin linje om miljökvalitetsnormer.

– Vi är medvetna om den oro som finns. Det kommer gå att överklaga åtgärder för enskilda vatten, sa Åsa-Britt Karlsson, statssekreterare på Miljödepartementet.

Vattenmyndigheternas och Miljödepartementets tolkning av vattendirektivet är att skrivningen om miljömål är tänkt att vara juridiskt bindande, och att den är det i andra länder. Vattenmyndigheterna har nu tillsatt en utredning för att slå fast jämförelser med andra länders juridiska arbete.

– I direktivet skrivs målen som ”bindande mål”. I Sverige är det miljökvalitetsnormer, sa Åsa-Britt Karlsson men bjöd samtidigt in intresseorganisationer som LRF, SKL och Svenskt Näringsliv att låta organisationernas jurister stämma av den tolkningen med Miljödepartementets jurister. (EW)