Det rör sig om årliga utsläpp på upp till 1 000 ton från en enskild källa, vilket innebär en 20-procentig ökning av de registrerade fosforutsläppen till Finska Viken. I jämförelse var det totala fosforutsläppet från Sankt Petersburgs avlopp 630 ton år 2010.

– Balthazar-projektet bidrar till Rysslands implementering av Baltic Sea Action Plan. Ryssland är fullt engagerade i att fortsätta det fruktbara samarbetet i projektet för att skydda havsmiljön, säger Natalia Tretyakova, ordförande i den ryska Helcom-delegationen.

Enligt uppgifter från finska Helsingin Sanomat kommer utsläppen från en fabrik för konstgödsel i staden Kingisepp. Enligt Helcoms provtagning är det mycket riktigt nedströms staden som de höga fosforhalterna uppmäts.

Provtagningarna genomfördes oktober-december 2011.

Östersjöstrategin ska skynda på insatserna för att förbättra Östersjöns miljö och stärka Östersjöregionen som en ”grön tillväxtregion”.
- Östersjöstrategin har möjliggjort satsningar i 100-miljonersklassen på forskning- och åtgärdsprojekt för att förbättra Östersjöns miljö, säger miljöminister Lena Ek i ett pressmeddelande.

Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen och SMHI omfattas av uppdraget och leder flera prioriterade områden och projekt. Bland annat hanterar myndigheterna arbetet med att minska användningen och effekterna av farliga ämnen i havet, att utveckla en regional klimatanpassningsstrategi samt att öka grön upphandling av varor och tjänster i Östersjöregionen. (EW)

I det senaste numret av tidskriften Environmental Science & Technology har Daniel Conley, professor vid Lunds universitet, tillsammans med andra forskare undersökt syrgashalten i kustnära områden i alla länder runt Östersjön.

Deras forskning visar på en utbredd syrebrist som saknar motstycke. Dessutom visar de att antalet platser med syrebrist har ökat över tid.
- Vi har vetat att de djupare områdena av Östersjön lider av syrebrist, men var förvånade över att finna så många områden längs med kusten som också lider av syrebrist, säger Daniel Conley i ett pressmeddelande.

- Bristen på syre leder till att bottenlevande organismer dör och påverkar dessutom det kustnära områdets funktion som yngelkammare för fisk negativt.

- Tillräckligt med syrgas i bottenvattnet är nödvändigt för ett välfungerande friskt ekosystem med färre algblomningar. Att områdena med syrebrist har ökat tillskriver forskare de ökade mängderna näringsämnen från gödningsmedel, stora djurfarmar, förbränning av fossila bränslen och utflöde från kommunala reningsverk.

- Politiker runt Östersjön måste omedelbart genomföra de nationella neddragningar av näringsstillflödena som man har kommit överens om i Aktionsplan för Östersjön. Om åtgärderna skjuts upp kommer situationen i Östersjön att förvärras ytterligare, tillägger han. (EW)

WWF gav starkt stöd till de prioriteringar miljöminister Andreas Carlgren satte upp i samband med att Sverige tog över ordförandeskapet i Helcom den 1 juli 2010. Det handlade bland annat om att fler ministermöten skulle hållas för att stärka det politiska ledarskapet.

– Det är därför oroande att Anders Carlgren, ordförandelandets ansvarige minister, inte finns på plats när Helcoms högnivåmöte hålls och inte heller hans ministerkollegor i regionen. Om och om igen har vi hört ministrarna runt Östersjön tala om vikten av Helcoms aktionsplan för Östersjön (Baltic Sea Action Plan, BSAP), men bristen på genomförande visar med stor tydlighet att ett starkare ledarskap är nödvändigt, säger Åsa Andersson, programchef för svensk natur & Östersjön på WWF i ett pressmeddelande. (EW)

Utrikesdepartementet skriver att de genom att att tilldela de polska professorerna Maciej Nowicki och Marek Gromiec 2010 års Swedish Baltic Sea Water Award har valt att uppmärksamma två personer vilkas arbete bidragit till att förbättra den marina miljön i Östersjön. Näringsämnen från avlopp och jordbruk har en starkt negativ inverkan på vattenkvaliteten i Östersjön. Under det senaste årtiondet har Polen gjort betydande investeringar i ny och förbättrad avloppsrening, vilket har lett till en signifikant minskad koncentration av näringsrika utsläpp i Östersjön.

I den officiella prismotiveringen framhåller juryn att Maciej Nowicki och Marek Gromiec lyckats kombinera vetenskap, förvaltning och politiskt arbete i syfte att minska utsläppen av näringsämnen till Östersjön.

Professor Maciej Nowicki är grundare till EcoFund, ett oberoende, icke-vinstdrivande organ som fördelar utländskt kapital till olika miljöskyddsprojekt i Polen. Sedan EcoFund bildades 1992 har organisationen finansierat initiativ av både nationell och internationell betydelse. Nowicki ledde EcoFunds arbete fram till år 2007.

Professor Marek Gromiec har lett ett antal nationella och internationella projekt som inneburit att nationella riktlinjer för vattenhantering och utsläppskontroll införts i Polen. Som ordförande för det nationella vattenhanteringsrådet har han lämnat väsentliga bidrag till minskningen av Polens utsläpp i Östersjön.

Utrikesdepartementet kommer att överlämna priset den 7 september i samband med 2010 års Världsvattenvecka i Stockholm. (EW)

- Den viktigaste uppgiften kommer att vara att stärka arbetet med att Baltic Sea Action Plan, BSAP, genomförs. Det kräver att alla länder runt Östersjön genomför sina nationella åtgärdsplaner för att minska utsläppen av övergödande ämnen och andra skadliga substanser, säger Miljöminister Andreas Carlgren i en kommentar.

Havsmiljöambassadör Gabriella Lindholm kommer att vara ordförande för Helcom för Sveriges räkning.

- Helcom spelar en avgörande roll för att nå målen för Östersjöns miljö. Nationellt ansvar och nationell finansiering är centralt, men förstärkt samarbete och finansiering även från internationella och regionala finansinstitut kommer att vara betydelsefullt. Dit räknas Nordiska Investeringsbanken och Nordiska miljöfinansieringsbolaget, Nefco, säger Gabriella Lindholm.

- Jag och Sverige vill också bidra till att modernisera arbetet i Helcom och att öka delaktigheten från olika sektorer som jordbruk, fiske och sjöfart, såväl som näringsliv och det civila samhället, säger Gabriella Lindholm

Sverige kommer också att verka för att det sker regelbundna högnivåmöten på ministernivå inom Helcom, att stärka Helcoms roll för genomförandet av EU-politik som påverkar Östersjöregionen och att garantera att besluten som tas i Helcom grundar sig på bästa tillgängliga vetenskapliga underlag. (EW)

- Det är av yttersta vikt att forskningsgemenskapen i regionen förenar sina resurser – både intellektuella och materiella – för att skydda Östersjön. Den centrala punkten i Bonus-169 är ett långsiktigt samarbete till stöd för det arbete som bedrivs av Helcom inom ramen för Helsingforskonventionen, säger Erik Fellenius på Naturvårdsverket.

Bonus-169 bygger på det pågående Bonus Plus-programmet och har tills idag engagerat mer än hundra forskningsinstitut och universitet i nio länder runt Östersjön. Dessa är också  medlemmar i Bonus-169, Finland, Sverige, Danmark, Tyskland, Polen, Lettland, Litauen och Estland. Även forskare från Ryssland deltar i dessa projekt.

Regeringen vill bland annat styra mot en större helhetssyn på vattenarbetet och införa någon form av avgifts- och handelssystem för kväve och fosforföreningar. Man skriver också om förbättrad avloppsrening vid reningsverk utan att vara särskilt specifik utom när det gäller enskilda avlopp där flera åtgärder föreslås.

Trots att det tidigare gjorts utredningar på området vill regeringen nu tillsätta en särskild utredning för att ge förslag på hur avgifter på och handel med kväve- och fosforföroreningar kan utformas och genomföras. Detta bland annat för att passa in ett sådant avgiftsstystem i EUs rättsliga ramar.

Regeringen är också försiktigt positiv till det förslag till avgiftssystem som Svenskt Vatten lämnat till en av det tidigare utredningarna. Regeringen vill därför utreda vidare möjligheten till att införa ett avgränsat avgifts- och handelssystem till geografiska områden, begränsade till en viss bransch eller sektor. (EW)

Projektets fältexperiment sker i två olika områden, det finländska forskningsobjektet är Sandöfjärden i västra Finska viken utanför Raseborg. Det andra experimentområdet, Lännerstasundet, är beläget i inre skärgården utanför Stockholm. Projektets första år användes huvudsakligen till att testa hur pumparna fungerar. De egentliga syresättningspumpningarna var relativt kortvariga och resultaten är mycket preliminära.

I Lännerstasundet i Sverige inleddes pumpningsexperimentet först i december: tidigare hade svavelhalterna i djupvattnet varit alltför höga. Man ville inte ta risken att det giftiga svavelvätet skulle komma upp till ytskiktet.

I Lännerstasundet i Sverige var syresättningspumpningen kortvarig, bara knappt två veckor, men resultatet var tydligt: Det relativt stora svavelvätekoncentrationer som befanns i djupvattnet före pumpningen observerades inte efteråt.

I den finska delen genomfördes försök under en längre tidsperiod och även där med lovande resultat.

Pumpningen orsakade inte något flöde av näringsämnen eller svavelväte till ytskiktet inom de två försöksområdena. I Sandöfjärden konstaterades dock en tydlig uppvärmning av underskiktet och bottnen under experimentet. Högre temperatur innebär högre syrekonsumtion medan mindre temperaturskillnad mellan ytan och bottnen innebär svagare skiktning.

Experimentet fortsätter nu i månadsskiftet maj-juni. Målet är bland annat att testa om pumpning redan på försommaren kan hindra att syret tar slut. Om det sker så vill man också veta huruvida bottnens tillstånd blir bättre och huruvida frigöringen av näringsämnen från bottnen minskar.

Finländska deltagare i projektet Proppen är SYKE, Vesi-Eko Oy, Helsingfors universitet och Pöyry Environment Oy. I Sverige är Stockholm Vatten med i projektet. Dessutom deltar VitusLab, Pöyry AS och miljöforskningsinstitutet NERI från Danmark. Projektet koordineras av SYKE och huvudfinansiären är Naturvårdsverket i Sverige. (EW)