Sydvatten hänvisar till att de båda länsstyrelserna, Skåne och Kronoberg, i beslut från april 2011 har slagit fast att bortledning av grundvatten i Bolmentunneln inte är tillståndspliktig.

Anledningen är att verksamheten enligt besluten ska bedömas utifrån den lagstiftning som rådde vid tidpunkten för prövningen, 1972.

Det är Markaryds kommun som agerat mot Sydvatten med stöd av Ljungby och Perstorp.
– Kommunernas utgångspunkt är att de inte får använda marken ovan tunneln helt efter eget gottfinnande. Man är enligt svensk lag alltid tvungen att visa vederbörlig hänsyn till dricksvattenresurser, oavsett om det rör sig om grannens brunn eller Bolmentunneln. Lika vedertaget är det i miljörätten att det är förorenaren som ska betala. Kommunerna har inte kunnat redovisa vilken olägenhet eller skada man drabbas av i anledning av inläckaget och deras ståndpunkt är uppenbart såväl ogrundad som orimlig, säger Anders Linnerborg, Sydvattens juridiska ombud.

Ordförande i kommunsstyrelsen i Markaryd är Bengt Germundsson (KD) och hans tolkning av rättsprocessen är en helt annan.
– HD:s beslut är en stor framgång för berörda kommuner och markägare utmed tunnelsträckningen. Den här domen slår slutgiltigt fast att Sydvatten AB saknar tillstånd att leda bort stora mängder grundvatten till Bolmentunneln. Därmed kan inte Länsstyrelsen i Kronoberg längre låta bli att agera, skriver han på sin blogg.

Sydvatten har i enlighet med domen från 1972, genom åren betalat ut ersättning till brunnsägare som lidit skada.

Om Sydvatten i en förnyad tillståndsprocess skulle åläggas att täta tunneln för att hindra inläckage av grundvatten så hamnar kostnaden för ett sånt projekt på flera miljarder kronor. Det skulle också innebära att tunneln måste stängas under flera år.

Under onsdag till fredag den här veckan kommer två brandposter och fyra ventiler att bytas ut samtidigt som en vattenläcka åtgärdas. (EW)

Från att ett slutgiltigt beslut tas i kommunfullmäktige beräknas arbetet ta sju år. Bland annat ska ett helt nytt vattenverk byggas. (EW)

Den vattenburna smittan Cryptosporidium påverkade de undersökta verksamheterna på flera sätt. Exempel är förändrad arbetsbelastning och förändrade arbetsuppgifter, ökade kostnader samt sjukfrånvaro.

I undersökningen har ett urval av representanter för kommunal och privat verksamhet både intervjuats och tillfrågats med en enkät. De flesta har i någon grad påverkats av utbrottet. Många har upplevt en ökad arbetsbörda och tvingats lägga om eller helt avstå från vissa arbetsuppgifter. Landstinget, Östersund Vatten, Miljö och hälsa samt andra direkt inblandade aktörer har påverkats ordentligt. En effekt är att arbetsuppgifter som lagts åt sidan och skjutits upp är svåra att ta igen. Även näringslivet har påverkats i stor utsträckning.

Det otjänliga vattnet bedöms i december 2011 att ha orsakat sammalagt 27 000 sjukdomsfall, kommunen har totalt cirka 59 400 invånare.

Rapporten pekar också på de svåra sambanden mellan sannolikhet och skador i vattenförsörjningen:

”Östersunds kommun hade innan händelsen bedömt vattenkvaliteten i Storsjön som god och att sannolikheten för parasitär smitta var låg. En UV-anläggning kan därför antas vara en lågt prioriterad investering. Trots den enligt bedömning låga sannolikheten inträffade ett utbrott.

Vilka beslutsunderlag och verktyg finns tillgängliga för att beräkna kostnad-effekt av möjliga infrastruktursatsningar som kan bidra till att höja kommunens förmåga i ett preventivt syfte? Vad kommer ett idag eftersatt VA-underhåll att kosta samhället i framtiden i form av exempelvis sjukdom och vattenavbrott?”

Samhällskostnaderna för utbrottet uppskattas till 220 miljoner kronor, givet att 45 procent av de exponerade invånarna insjuknat.
– Vi tar ofta dricksvattnet för givet i Sverige men den här händelsen visar att samhället behöver dra lärdomar på alla nivåer, säger Anna Lindberg. (EW)

Det var i slutet av oktober som jordbakterier upptäcktes i dricksvattnet. Sedan dess har spolningar genomförts, flera ventiler och brandposter har bytts ut och dräneringar lagts om. Felsökning sker också nattetid med elektronisk utrustning och vattenflöden leds om för att underlätta felsökningen. Provtagning sker 2-3 gånger per vecka. Provsvaren blir allt bättre men riktigt bra har det inte blivit. (EW)

Enligt förslaget ska kommunen bygga ett nytt vattenverk söder om Västra Nedsjön. Projektet är budgeterat till 163 miljoner kronor. Projektet beräknas ta sju år från beslut till byggstart.

Alternativa lösningar har också utretts men de skulle innebära mindre kapacitet och sämre säkerhet gällande vattenkvaliteten. (EW)

Ängelholms kommun omorganiserade nyligen den tekniska verksamheten. I den processen blev tidigare avloppsverkschefen Roland Andersson chef för en gemensam VA-avdelning.

Enligt Helsingborgs Dagblad uppfattas utmaningen delvis som en protestaktion mot den nya organisationen.
– Utmaningen är ett försök att fortsätta ungefär som tidigare. Annars slutar jag nog, säger Christer Sundelius till Helsingborgs Dagblad.

Ängelholms dricksvattenförsörjning ska gradvis lämnas över till Sydvatten under åren 2014-2017. (EW)

Kommunen har under senaste veckorna bytt ut ett par brandposter och samtidigt gjort om dräneringen runt dem. Felsökning med elektronisk utrustning har utförts nattetid och vattenflöden har lagts om för att underlätta felsökningen.

Under denna vecka stänger kommunen av hela vattenförsörjningen 2-3 timmar varje dag. Man fortsätter med att byta ut brandposter och med att göra om dräneringar.

Arbetena ingår i en helrenovering av ledningsnätet som pågår parallellt med felsökningen.

Ön har cirka 400 bofasta invånare. (EW)

Blomningar av cyanobakterier (blågrönalger) har blivit ett världsomfattande fenomen i eutrofierade (övergödda) vattenmiljöer. Cyanobakterier producerar toxiner, både levergifter och nervgifter, vilka utgör en hälsorisk för människan.

Exponeringsrutter omfattar både dricksvatten och förorenade matvaror. Rening av dricksvatten från dessa toxiner är således av hög prioritet. Konventionella vattenreningsprocesser är inte alltid tillräckligt effektiva mot cyanotoxiner.

Sonja Nybom har i sin doktorsavhandling inom biokemi undersökt eliminering av cyanotoxiner från dricksvatten med hjälp av probioter. Probiotiska bakterier, såsom mjölksyrebakterier och bifidobakterier, finns i den naturliga tarmfloran.

I avhandlingen visades flera olika stammar av probiotiska mjölksyrebakterier och bifidobakterier effektivt eliminera cyanotoxiner, såsom levergiftiga microcystiner, från vatten. Elimineringen undersöktes under olika omständigheter och visades vara beroende av bland annat vattentemperatur, pH, celldensitet och närvaro av kolkälla (glukos) för bakterierna.

Tidigare undersökningar vid Åbo universitet har visat att probiotiska bakterier, såsom mjölksyrebakterier, avlägsnar tungmetaller från dricksvatten.

Metaboliskt aktiva, levande bakterier krävdes för effektiv toxineliminering. En kombination av flera probiotstammar resulterade i effektivare nedbrytning av toxiner i jämförelse med enskilda bakteriestammar. Även reaktionstiden var av betydelse för effektiviteten: Efter ett dygns inkubering åstadkoms nästan total nedbrytning.

Sammanfattningsvis tyder resultaten på att metoder utnyttjande dessa hälsobefrämjande probiotiska bakterier kunde utvecklas till att användas vid rening av dricksvatten från cyanotoxiner samt användas som en personlig skyddsmekanism mot cyanotoxiner i mag-tarmkanalen.

Försöken är gjorda i laboratoriemiljö på dricksvatten. Forskningsresultaten visar att biologiska filter med mjölksyrebakterier skulle kunna utvecklas och ha en funktion vid rening av ytvatten som innehåller cyanobakterier, enligt Sonja Nybom.

Avhandlingen Removal of cyanobacterial toxins by strains of probiotic bacteria, läggs fram idag vid Åbo Akademi. (EW)