Sammankopplingar strider mot dagens bestämmelser i Kungsbacka men tekniska nämnden har ändå beslutat att hjälpa till med investeringarna. Det skriver Kungsbackaposten. (EW)

All rening kommer att ske genom så kallade öppna parksystem. Från Botkyrka kommun hoppas man framförallt på att Albysjön ska bli renare, vilket skulle gynna djur och växtliv. Eftersom många av sjöarna i Botkyrka kommun sitter ihop i ett gemensamt flöde kommer insatsen att få en positiv effekt för stora delar av kommunen.
- Det handlar om en investering på ca 100 miljoner kronor på att förbättra vattenmiljön i norra Botkyrka, stadsdelar som är eftersatta när det kommer till vattenrening, säger Dan Gahnström (mp), ordförande i tekniska nämnden. (EW)

Både hösten 2006 och våren 2007 var översvämningarna vid Mölndalsån massiva med vattenmassor som inte setts sedan senare delen av 1800-talet. Då har man ändå haft återkommande problem med översvämningar under hela 1900-talet. Efter översvämningarna 2007 startade Göte­borg och Mölndal ett samarbete. Ån rensades, man muddrade och kartlade bottenfåran. 35 000 kubikmeter massor schaktades bort. Samtidigt insåg man att en samordning av regleringen krävdes.

– Det finns fem dämmen med olika ägare längs ån som styr efter lokala vattendomar. Det blev uppenbart bland annat på grund av översvämningarna 2006 – 2007 att mycket finns att vinna på att samverka kring regleringen, säger Kristian Johansson.

– Genom att kombinera övriga åtgärder med samordnad reglering kan marginalerna i Mölndalsån användas så att vi slipper svåra översvämningar framöver, fyller Mats Larsson i.

Kristian konstaterar att det tidigare var väldigt svårt att få en korrekt nulägesbild över vattensystemet. Tre åtgärdspunkter sattes upp på en lista: behovet av en gemensam regleringsstrategi, en gemensam bild över nuläget och att det behövdes åtgärder vid åns utlopp i Göteborg.

År 2008 skrevs en ansökan till MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, och våren 2009 sattes projektet igång med en ledningsgrupp som förutom Mats Larsson bestått av Lars Rohdin från Härryda kommun och Andres Kutti från Mölndals stad, senare ersatt av sin efterträdare Agneta Thörnqvist.

En gemensam regleringsstrategi och en gemensam bild över nuläget är åtgärder som går hand i hand. On-line mätning av flöde och nivåer ger tillsammans med ­noggrannare prognoser en aktuell nulägesbild som de tre kommunerna kan dela via webben. Regleringen av dämmena kan nu fjärrstyras utefter den samlade datan som dessutom stärks av övervakningskameror.

– Alla data rapporteras löpande till ett gemensamt system. Dessutom finns övervakningskamerorna för att ge närvarokänsla och för att visuellt kunna bekräfta att den bild som informationssystemet ger är riktig, säger Kristian Johansson.

– Vi arbetar också med att vidareutveckla olika strategier för hur vi ska reglera, säger Mats Larsson.

Vattendraget innehåller flera sjöar som kan nyttjas som magasin. I det nya samordnade systemet kan nu sjöarna fyllas i den ordning som är mest effektiv. Möjligheterna att reglera påverkas också av havsnivån. Vid vissa vindlägen tornar vattnet i Göta Älv upp sig mot åns utlopp, det gäller att släppa vattnet så att älven och havet kan ta emot.

Den sista punkten på listan, åtgärder vid Mölndalsåns utlopp, har varit relativt enkel. Mölndalsån förgrenar sig i sitt nedre lopp. Vid en av utloppspunkterna finns Slussen i Göteborg, vid entrén till Träd­gårdsföreningen. Där finns nu nya luckor som kan släppa igenom betydligt större mängder vatten än den tidigare konstruktionen.

Samarbetet är formaliserat genom ett avtal mellan de tre kommunerna och styrgruppen fungerar som beslutsfattare. Vi resonerar lite och Mats understryker hur mycket smidigare detta blivit jämfört med att man skulle haft ett kommunalförbund eller bolag som juridisk person. Kristian påpekar att samarbetet där stora Göteborg är samordnande part ger skalfördelar. Både uppbyggnad och drift blir mer kostnads­effektivt och gör också projektet mer leverantörsoberoende, vilket varit en fördel.

Med teknik och samarbete på plats ska nu Park- och naturförvaltningen i Göte­borg som entreprenör få sköta driften av systemet, övervakning, beredskap och felavhjälpning.

– Årsbudgeten för driften är grovt uppskattad till en miljon kronor, säger Kristian Johansson.

I det ingår övervaknings- och larmsystem, underhåll, beredskap, IT och den prognostjänst som upphandlas.

Kostnaderna i projektet har fördelats enligt driftavtalet mellan de tre kommunerna.

– Det är såvitt vi vet unikt i Sverige att flera kommuner jobbar gemensamt på det här sättet, säger Mats Larsson.

Samarbetet var också ett krav som MSB ställde på projektet. I budgeten på nio miljoner kronor finansierar MSB cirka 80 procent. Samarbetsformen gör att varje part har vetorätt om besluten i styrgruppen samtidigt som administrationen blir minsta möjliga.

Varje part äger också lika mycket av anläggningarna eftersom ingen kan investera i en grannkommuns anläggningar. Som tur är har det blivit ungefär lika många anläggningar i varje kommun.

Alla parter är mycket nöjda med projektet. Genom att alla inblandade har tillgång till alla data blir resultatet mycket transparent. Kamerabilder, statistik och åtgärder dokumenteras noggrant så att det aldrig kan bli diskussioner om vad som egentligen händer eller har hänt utefter Mölndalsån.

Text: Erik Winnfors Wannberg

Fler bilder, faktarutor, tabeller, etc, kan finnas i den tryckta utgåvan av Cirkulation.

Beslutet, som är baserat på en motion från Miljöpartiet i Tyresö och ligger i linje med Tyresö kommuns klimatstrategi från 2010, innebär att alla kommunens fastigheter ska ses över för att se på vilka det är lämpligt att anlägga gröna tak med tåliga sedumväxter.
– Grön design finns redan i dag på sina håll i Tyresö men vi vill att det ska bli mycket vanligare. Vi går igenom alla kommunens egna byggnader och ser var vi kan öka det gröna. Vi jobbar också för grön design i olika byggprojekt tillsammans med byggbolag. Det här är ett bra sätt att spara energi och miljö och jag ser fram mot att se det mer och mer i Tyresö, säger Fredrik Saweståhl (M), kommunalråd i Tyresö kommun.

Redan nu finns gröna tak på några platser i kommunen och det planeras för bebyggelsen i området Bäverbäcken och på ett parkeringsgarage i kvarteret Järnet. Förutom att kommunen kommer att undersöka möjligheter till grön design av såväl befintliga som nya egna byggnader, kommer kommunen även att bjuda in privata intressenter till kunskapsseminarium kring grön design. Allt för att främja utvecklingen av gröna tak och fasader på hus och byggnader i Tyresö kommun.

– Det är glädjande att kommunstyrelsen har fattat det här beslutet och höjer ribban i klimat- och miljöarbetet. Vi ökar insatserna och gröna tak och fasader kan även bli ett estetiskt lyft för Tyresö. Gröna sköna Tyresö är en vision att arbeta mot, säger Peter Bylund (MP), gruppledare miljöpartiet i Tyresö. (EW)

Falsterbohalvön på Skånes sydspets har idag 20 000 invånare. Fram till 2050 kan invånarantalet ha ökat till 30 000. Redan idag påverkas områdent kring Östersjöns utlopp vid vissa vädersituationer. ”Med en stigande medelvattenyta i framtiden ökar detta hot”, står det i den handlingsplan som nu är ute på remiss.

Till att börja med ska åtgärder vidtas runt nivåer på till exempel gång- och cykelvägar men på sikt, inom fem till tio år, ska även ett system med vallar byggas.

Dagvattenhanteringen ställs på prov av höjningar av grundvattennivån i kombination med att de vallar som byggs kommer att hindra naturlig avrinning. Dessutom kan man förvänta sig en ökad nederbörd.

Detta innebär en stor utmaning där det krävs fortsatta arbetsinsatser för kommunens dagvattennät.
”Aktuella åtgärder kan bli anläggande av utjämningsmagasin, upprensning och installation av någon typ av slussar eller fördämningar i de olika dikessystemen, anläggande av nya pumpstationer för avledning av dagvatten ut i havet samt installation av backventiler i befintliga ledningar, skriver utredarna. (EW)

Vad är projektet Rent dagvatten?

– Det är ett projekt som vi har startat för att ta hand om de krav som EU ställer i och med ramdirektivet som ju kom 2000 och har en första kontrollstation 2015. Då finns det ett antal substanser, 33 stycken, som är oönskade. En del av dem, 14 stycken, hittar vi i dagvatten. Vem tar ansvar för detta och hur gör kommunerna för att klara av den ”potatisen”?

Vilka är det som dragit igång pro­jektet?

– Jag och Linda Tegelberg jobbar på Urban Water Management AB i Göteborg. Sedan är det Erik Bick från Salescreator som också är med i det här projektet som delvis är finansierat av Tillväxtverket.

Var kommer resten av finansieringen ifrån?

– Delvis från oss själva. Urban Water skjuter till medel och sedan är det ett företagsnätverk, vilket Tillväxtverket kräver att vi har. Vi har tio företag som är med i nätverket, och de betalar en liten slant för att vara med i projektet plus att de betalar med egen tid. Så den totala budgeten är ungefär en miljon där Tillväxtverket bidrar med 700 000.

Under vilken tid sträcker det sig?

– Det sträcker sig formellt från första oktober förra året till sista december i år. Vi kom väl igång i slutet av november förra året.

Ni söker pilotprojekt, har ni fått in några?

– Det har vi fått. Idag har vi ett pilotprojekt i Stockholmsregionen och två i Göteborgsregionen och vi har ytterligare två på gång.

Vad är det för speciellt med de projekten?

– Då måste vi backa till vår systemlösning. Vi menar då att Rent dagvatten innebär att vi behöver rena dagvatten och att vi behöver ta ansvar – från att vi installerar en utrustning för att rena dagvatten till att vi tar hand om restproduktena. Det ingår i konceptet för Rent dagvatten att man gör det. Då vill vi testa det här konceptet på några ställen.

– Så vi har sökt pilotprojekt för att kunna installera utrustning och även driva den en tid under projektets gång och göra mätningar både före och efter för att utvärdera hur långt vi kan nå i reningsgrad med olika utrustningar.

Ni testar alltså olika typer av filterinsatser och liknande?

– Ja, just det. Det är i första hand produkter från de tio företag vi knutit till oss utifrån att de har intressanta produkter. Vi är inget testinstitut utan vi vill visa på att det fungerar om man gör på det här sättet. Det vill säga att man gör en helhetslösning. Om man tar ett pilotprojekt, det kan vara ett verksamhetsområde med bostäder eller industrier, till exempel företag som har oljeavskiljare men det kanske också finns trafikområden och andra delar.

– Tittar vi på substanserna som finns på EU:s lista så avskiljs inte de. Så då tittar vi uppströms på vilken substans det är som behöver tas bort och installerar då en lämplig rening, till exempel rännstensbrunnsfilter eller så anlägger vi ett svackdike med filter i eller anlägger en damm om det är mest lämpligt.

När ni pratar om systemlösning så är det alltså en palett av lösningar?

– Precis.

Hur stort har intresset varit?

– Vi tycker att vi har fått en väldigt bra respons. Det har inte varit svårt att få företag att komma med, trots att de är konkurrenter till varann. Även när det gäller pilotprojekt har vi haft enkelt att få kontakter och intresse. Vi känner att det här ligger rätt i tiden, att komma med ett sånt här förslag att man överhuvudtaget funderar på vad man ska göra med dagvatten.

Text: Erik Winnfors Wannberg

Fler bilder, faktarutor, tabeller, etc, kan finnas i den tryckta utgåvan av Cirkulation.

Kommunen planerar nu för ett pilotprojekt. I full skala kommer man att behöva sätta ut filterkassetter i 50 till 100 brunnar i det aktuella området skriver Nacka Värmdö Posten. (EW)

I Torsås har kommunens pumpstationer för dricksvattenförsörjningen drabbats av inläckage i ett par områden och där varnar tekniska kontoret för att dricksvattnet kan ha kvalitetsproblem.

I stora delar av området övergick regnvädret i snö under onsdagen vilket gav vattenmassorna viss tid att sjunka undan. Samtidigt är det mycket högt vatten i Östersjön och vattnet har svårt att rinna undan från kustområdena.

De flöden som uppmätts i exempelvis Lyckebyån i Blekinge överträffar en normal vårflod. Ån för vid en vårflod 15 000-20 000 liter vatten per sekund. Under onsdagen var flödet 27 000 liter vatten per sekund. (EW)