– Oljeberoendet måste minska. Och användandet av de alternativa bränslena måste fortsätta att öka. Då kan vi minska utsläppen som skadar vår hälsa, vår närmiljö och klimatet. De stigande bensinpriserna understryker också vikten av detta, kommenterar Michelle Ekman, fordonsgasansvarig vid Energigas Sverige i ett pressmeddelande. (EW)

Från Svenska Gasföreningen (numera Energigas Sverige) har man efterlyst ett tydligare och mer konkret mål med hur mycket produktionen och användningen av biogas ska öka fram till 2020. Dessutom anser Svensk Energigas att både reningsverkens och samrötningsanläggningarnas betydelse saknas i rapporten.

Sett från Cirkulations horisont så kan man också fråga sig varför VA-perspektivet inte belystes mer i delrapporten. Urban Kärrmarck på Energimyndigheten är ansvarig för rapporten.

– Det är riktigt att VA-perspektivet inte belystes i någon högre grad i delrapporten. Men VA kommer att lyftas fram och ges den tyngd som det området förtjänar i slutrapporten. Anledningen till att VA inte fanns med i delrapporten var att vi helt enkelt inte hann med. Dessutom är problembilden annorlunda när man pratar VA som resurs vid biogasproduktion. Samtidigt som produktion av biogas från VA-sidan generellt är lönsam så finns hinder i regelverket som försvårar möjligheterna till samrötning.

När detta skrivs i början av maj så är det lite oklart när slutrapporten kommer men en kvalificerad gissning är mitten av juni. (HK)

Konkurrensverket menar att avtalen borde ha följt ett annonserat förfarande enligt upphandlingsreglerna. Kommunen har hävdat att det på grund av tekniska skäl eller ensamrätt endast funnits en tänkbar leverantör och att det därmed inte funnits skäl att annonsera upphandlingen.

Konkurrensverket bedömer att faktorer som att ett företag redan har befintlig etablering på orten eller kan dra vissa fördelar genom etablering på närliggande orter inte är att anse som tekniska skäl. Samverkan har dessutom ingåtts i etapper och successivt utvecklats vilket också talar för att en enda teknisk lösning vid ett givet tillfälle inte var avgörande. Inte heller är den ensamrätt som åberopas, av det slag att den medger undantag från upphandlingsskyldighet. Det måste i regel vara en lagstadgad ensamrätt och så är inte fallet, konstaterar Konkurrensverket.

Örebro kommun har inget självklart svar på Konkurrensverkets önskan om att kommunen ska avveckla sina avtal med Swedish Biogas.

Kommunens jurister håller nu på att gå igenom kommunens agerande och ser över hur man ska agera i frågan. (EW)

Vid anläggningen kommer varje år 600 000 Nm³ (normal kubikmeter) biogas att kunna produceras. Det motsvarar ungefär 600 000 liter diesel. Den unika anläggningen både renar och gör biogasen från MittSverige Vattens reningsverk flytande. Allt i en och samma process.

Så kallad LBG, Liquid Bio Gas spelar en särskilt viktig roll för den tunga lastbilstrafiken, som fram till idag inte haft något hållbart alternativ till fossilt bränsle. Anläggningen kommer att producera cirka 600 000 Nm³ (normal kubikmeter) LBG årligen, vilket ersätter cirka 600 000 liter diesel.

– Att arbeta för en hållbar utveckling med miljön i fokus är ett av våra viktigaste uppdrag. Och då känns det fantastiskt kul att vara först i Sverige med detta banbrytande miljöarbete, säger MittSverige Vattens vd Micael Löfqvist.

Biogasanläggningen är ett resultat av samarbetet mellan de kommunala bolagen MittSverige Vatten och Fokusera Utveckling Sundsvall samt Scandinavian GtS och AGA som tillsammans äger anläggningen. (EW)

Biogasen vid Källby avloppsreningsverk har fram tills nu använts för att producera värme och el för internt bruk. Nu kommer den istället att distribueras ut via det befintliga gasnätet och säljas som bränsle i de tankstationer som sedan länge servar miljömedvetna Lundabor med fordonsgas.

- För VA Syd är det viktigt att vi nu leder ut vår biogas i gasnätet för att ersätta fossila bränsle, säger Christopher Gruvberger, driftchef på Källbyverket.

- Denna miljösatsning är ett av våra större projekt just nu, säger projektledaren Sofie Wardestam. Lunds Energi lägger cirka 20 miljoner kronor på att få anläggningen på plats. (EW)

Det är Scandinavian Biogas som driver fordonsgas produktionen på Getteröverket. (EW)

400 000 kilowattimmar el per år kommer reningsverket kunna producera via biogasen. Det motsvarar halva reningsverkets elbehov. Dessutom får man 30 öre per kilowattimma i statligt bidrag för att man producerar miljövänlig el.

På sikt kan kommunen tänka sig att komplettera med en mottagningsstation för restaurangfett. (EW)

På Kungsängsverket i Västerås arbetar Mälarenergi mycket med gasoptimering. Just nu vill man styra förtjockaren bättre för att få en högre gasproduktion.

På Västerås centrala reningsverk Kungsängsverket är gasutbytet viktigt. Sedan flera år tillbaka levereras all gas för uppgradering till fordonsgas hos Växtkraft, där Mälarenergi är delägare. Mälarenergi är det kommunala bolag som även sköter Vatten och avloppstjänsterna i Västerås.

– Vi arbetar mycket med gasoptimering. Sedan 2005 har vi ökat leveranserna från 1,4 till 1,8 miljoner kubikmeter, berättar processingenjören Lars-Håkan Fors­berg.

Det man arbetat med är bland annat bättre omrörning i rötkamrarna och en satsning på energisnåla men effektiva cirkulationspumpar. För några år sedan övergick man även till att ha verkets båda rötkammare i kontinuerlig drift istället för att ha den ena som reserv. Det har gett bättre utrötningsgrader.

Under den senaste tiden har en del kraft lagts ned på att förbättra funktionerna på reningsverkets förtjockare genom mätning och styrning. En slamnivåmätare har installerats för att få ett bättre underlag för polymerdosering och utpumpningen ur förtjockaren.

– Vi har ett blandslam med primärslam och överskottslam in till förtjockaren. Ibland är det mer överskottslam i blandningen och ibland mindre, säger Lars-Håkan.

Med hjälp av slamnivåmätningen kan man se skillnaden på momentet i förtjockaren och styra utmatningen för att undvika slamflykt och få en jämn torrhetsnivå.  Vär­det in ligger på cirka två procent och ut ligger man nu på cirka fyra procent.

– Nu vill vi nå fem procents TS från förtjockaren större delen av året, säger Lars-Håkan.

Samtidigt har man gjort utloppet från förtjockaren mindre och satt in en ny pump med frekvensstyrning för att kunna styra hastigheten i utpumpningen. Än så länge har man inte trimmat in tekniken helt.

– Det vi jobbar på nu är att testa olika polymerdoseringar men det kommer att ta ett bra tag innan vi når fem procents TS-halt, säger Lars Håkan.

Tidigare hade förtjockaren en större pump som skickade in slammet i rötkammaren stötvis. Ibland var slammet någorlunda fast, ibland blaskigt. Med en hög och stabil TS-halt in i rötkammaren ska man kunna får en bättre och jämnare gasproduktion.

– Kan vi komma upp i fem procents TS in i rötkammaren kan det räcka som optimering så att vi slipper införa någon extra avvattning före rötkammaren, säger Lars-Håkan.

Från början var driftpersonalen inte särskilt glada över idén med en slamnivåmätare. För länge sedan hade man en sån som gav upphov till mycket krångel och underhåll. Den nya modellen är utrustad med en vattenspolning som spolar en vattenstråle för att slå sönder slamkakan innan den hissar ner en givare.

– Spolningen är en bra detalj. Mätaren går ned var 15:e minut och aktar sig då för grindomröraren som går runt i förtjockaren. Vi behöver rengöra den var 14:e dag, säger Lars-Håkan.

För några år sedan byggdes reningsverkets förtjockare över med små runda plåthus, kallade cirkustälten av personalen. Anledningen var att nya bostäder skulle byggas närmare reningsverket, de vackra ytorna mot Mälaren har blivit plats för ganska exklusiva bostäder. Nu börjar avståndet till närmsta bebyggelse bli runt 200 meter.

– Vi har byggt över för att hindra lukt till bostäderna i närheten, berättar Lars-Håkan.

Det som är bra för det ena är som bekant inte alltid bra för det andra. Över­byggnaderna hjälpte till att hålla undan lukter och gav bättre möjligheter att styra luften till ett luktfilter. Istället blev arbetsmiljön inne vid förtjockaren riktigt dålig. Det har nu lösts genom att däcka in förtjockarna med gummidukar och durkarna med gummimattor. Idag är luften riktigt bra i de små “cirkustälten”. Dessutom minskar mätningen springet till förtjockaren för driftpersonalen.

Luktfiltren kommer för övrigt från danska BBK Bio Airclean och filtrerar luften genom att lavamaterial i form av små runda kulor där bakterier som äter svavelväte och annat illaluktande trivs och frodas.

En annan åtgärd man gjort för att minska klagomålen från omkringboende är att hålla snyggt på anläggningen. Sommartid har man mycket blommor och växter ute bland de öppna bassängerna. Under dygnets mörka timmar har man belysning på bassänger och på rötkammare. Bassängerna lyser blått och rötkammaren rött.

Lars-Håkan Forsbergs erfarenhet av detta arbete är att arbetet med helhetsintrycket även minskar klagomål på eventuella lukter. När till exempel småbarnsföräldrar drar sina barnvagnar på trottoaren utanför reningsverkets staket på väg hem, så ser de en välskött anläggning och det är viktigt.

Lars-Håkan Forsberg understryker att arbetet med mätning och styrning av förtjockaren på Kungsängsverket är inte igång till 100 procent än men det ser lovande ut.

Text: Erik Winnfors Wannberg

Fler bilder, faktarutor, tabeller, etc, kan finnas i den tryckta utgåvan av Cirkulation.