När 420 meter dagvattenledning skulle byggas i Limhamn, Malmö, så vände de ansvariga svåra förutsättningar till något positivt. Ett rör i dimension 1 400 mm lyftes ner i två sektioner, 220 respektive 200 meter långa.

När dagvattenledningen i Vaktgatan vid det nya bostadsområdet Glas­bru­ket skulle byggas i våras var förutsättningarna svåra. Det gamla industriområdet i norra Limhamn som håller på att omvandlas till exklusiva bostäder ligger vid änden av Ribbersborgsfältet med havet nära inpå husen. Grundvattnet ligger i nivå med havet, två och en halv meter under marknivån.

Den 420 meter långa, dimension 1 400 mm, ledningen skulle ner till fyra meter i lösa massor som dessutom är förorenade av industriverksamhet.

– Det finns stora arbetsmiljörisker med höga schakter och kraftigt förorenad mark, berättar Henrik Stackebo, projektledare från Skanska, när vi träffas tillsammans med VA Syds projektledare Kristina Hall. Det är Malmö stad som bygger medan VA Syd är ansvariga för ledningen.

Kajen i området byggdes redan 2008. Det innebar att man fick börja bygga dagvattenledningen utifrån vattnet och inåt. Då lades 100 meter dagvattenledning i betong, dim 1 400 mm. Ledningsgraven spontades och dykare fanns på plats för att utföra de arbetsmoment som hamnade under vattnet, trots att en del vatten pumpades undan.

– 100 meter kostade tre miljoner kronor exklusive saneringskostnader för de massor som schaktades upp, minns Henrik Stackebo.

Bygget av gatorna i området skulle också ha påbörjats 2008 men en konflikt om nivån på saneringen av gatumarken fördröjde bygget. När jobbet skulle påbörjas kom en diskussion om alternativ till betong igång.

– Tanken i projekteringen från 2007 var att använda betong, säger Kristina Hall.

Ledningsbyggena i gatan inleddes med att en parallellgata till Vaktgatan fick en dimension 800 mm ledning i betong 2009 – 2010. Utvärderingen visade att det var mycket svårarbetat. De erfarenheterna ledde till en omvärdering som tilläts påverka fortsättningen av byggandet.

– På ett byggmöte började vi diskutera PE som ett alternativt rörmaterial, säger Kristina Hall.

En ny förutsättning som dykt upp var i kölvattnet från diskussionen om marksaneringen. Miljöbeslutet blev att Vaktgatan ska saneras som om det vore kvartersmark, och inte som gata. Därför schaktades hela gatan upp på en gång. Kristina Hall berättar om hur diskussionen gick på byggmötet:

– Om vi nu har en 400 meter lång kanal, varför ska vi lägga två meter i taget – varför kan vi inte lägga 22?

En till möjlighet som spelade de ansvariga i händerna var att gatuavstängningen inte innebar några stora problem. De enda som påverkades av gatuavstängningen var besökare till en småbåtshamn och i viss mån nyinflyttade i ett kvarter som redan blivit klart, men det ligger ett par kvarter bort från Vaktgatan och all in och utgående trafik kunde ledas om enkelt.

Skanska kontaktade leverantören KWH Pipe för att höra om de kunde erbjuda en smidigare lösning. De hade erfarenheter av liknande byggen utomlands och föreslog att en färdigsvetsad ledning skulle lyftas på plats.

– Det kan ha varit Sveriges längsta lyft med så stora ledningar, säger Henrik Stackebo.

Leverantören hade gärna arbetat med en hel ledning på 420 meter men på grund av att ledningen ska in under kablar som korsar ledningsgraven så var det mer praktiskt att göra den i två delar.

För lyftet krävdes sju stycken 80 tons mobilkranar. Här finns ytterligare en god omständighet, det fanns plats för sju kranar. Den 27 mars var det dags. Lyftet koordinerades via radio så att alla kranförare arbetade synkront. På morgonen lyftes de första 220 metrarna på plats. När ledningen var på plats i den vattenfyllda ledningsgraven flöt den som en flotte och kunde lätt dras på plats under de korsande kablarna och finjusteras. Sandsäckar på 300 kilo styck placerades ut var tredje meter för att sänka den till ledningsgravens botten. Det andra lyftet påbörjades på eftermiddagen.

– Vi var tvungna att fylla samma dag och var klara klockan ett på natten. Det är första gången jag varit med och lagt 420 meter på en dag, säger Kristina Hall nöjt.

All kringfyllnad hade svepts i fiberduk för att undvika materialvandringen under vattnet.

– En fördel med att jobba så är att det blir så rent, säger Henrik Stackebo.

Samtidigt läggs spill- och dricksvatten med konventionella metoder. Där var enda problemet lutningen på spillen som dels går i motsatt riktning mot dagvattenledningen och där fallet måste vara väldigt exakt. Malmö är flackt och marginalerna små.

Kontrollprogrammet för läggningen av dagvattenledningen var även det gediget.

– Man kan inte se något eftersom den ligger i vatten och man kan inte filma eftersom den fylls med vatten omedelbart, säger Kristina Hall.

De vinster hon vill lyfta fram är framförallt arbetsmiljön och att man slapp pumpa bort allt vatten.

– Det hade dessutom kanske behövt renas, påpekar hon.

Entreprenören Skanska och leverantören KWH Pipe vill även lyfta fram miljöfördelar. Enligt en miljöberäkning ska skillnaden i kolidoxidutsläpp vara 110 ton lägre jämfört med om man byggt med de tyngre betongrören. Detta är naturligtvis något som även är viktigt för VA Syd som ser miljöaspekterna som en drivkraft i arbetet. Såna beräkningar får dock genast mothugg från betongindustrin som påpekar att betong är naturmaterial som tillverkas energisnålt med oerhört lång livslängd och att belastningen på miljön då blir låg, sett till en hel livscykel.

Miljödiskussionen kan kanske därför lämnas därhän men helt klart är att ett smart utnyttjande och rätt materialval på rätt plats vände begränsande svårigheter till fördelar. Den beräknade byggtiden för ett konventionellt bygge var två månader.

– Den tiden har vi halverat. Då är det bland annat det konventionellt byggda spillvattnet som tar tiden, säger Henrik Stackebo.

En viktig detalj var att få ned ledningen helt rakt eftersom stigarrören redan var påsvetsade. Eftersom den flöt som en kork var det lätt att justera in ledningen och fixera den med hjälp av en grävare. Vattnet blev en förutsättning för finjusteringen av det långa röret.

Stigarrören har VA Syd för övrigt ställt extra krav på. Alla är vitmålade på insidan för att underlätta besiktningar. KWH fick också ta fram en ny kona i dimension 1 000 mm för stigarrören som klarar tyngre trafik. Konan kommer framöver att finnas som lagervara i KWH:s sortiment.

– Det var en förutsättning för oss, säger Kristina Hall.

Prismässigt är det svårt att i dagsläget exakt bedöma alla delar då arbetet ingår i en betydligt större upphandling för hela området. Klart är att materialet är dyrare än betong men att arbetet blir billigare. Slutpriset bör bli billigare, enas Kristina Hall och Henrik Stackebo om.

Text: Erik Winnfors Wannberg

Fler bilder, faktarutor, tabeller, etc, kan finnas i den tryckta utgåvan av Cirkulation.