Vätterns vatten till Örebro län

Publicerat 2012-05-02 14:59

Sju kommuner i Örebro län utreder en ny gemensam ­dricksvattenförsörjning. Tanken är att leda ­vatten från Vättern vid Askersund genom tunnlar och ledningar. En fördjupad ­förstudie finns nu klar.

Peder Eriksson, länsstyrelsen i Örebro. Bild: Erik Winnfors WannbergÖrebro kommun har idag ingen idealisk råvattentäkt. Vattnet från Svartån ser ut ungefär som namnet antyder efter att ån runnit genom bördiga jordbruksmarker ner mot Örebro. Genom beredning i vattenverk och konstgjord infiltration producerar man ändå ett bra dricksvatten men det är nödvändigt att utreda alternativ på längre sikt. Kom­munen är en av dem som är drivande i det projekt med dricksvatten från Vättern som även samlar Askersund, Hallsberg, Kumla, Laxå, Lekeberg och Nora.

– Första steget var att kommunerna utredde sin egen situation och var värdet i projektet låg, berättar Peder Eriksson, länsstyrelsen i Örebro, som samordnat projektet sedan starten 2008.

Kommunerna har lite olika motiv för att delta i projektet. En gemensam nämnare är dock brist på reservvattentäkt, av de sju är det bara Laxå som har reservvatten att tillgå. Laxå har tillgång till råvatten av hög kvalitet men här ser man fördelar med att komma med i en större organisation för dricksvattenförsörjningen. På längre sikt är naturligtvis också vattenförsörjningspotentialen viktig även där.

Askersund har redan vatten från Vättern men tycker ändå att det är intressant att delta i utredningen.

Antalet anslutna till vattenförsörjningen i de aktuella kommunerna beräknas öka från 180 000 år 2008 till 230 000 år 2050. Medelvattenförbrukningen förväntas då bli 75 000 kubikmeter per dygn, med en maxförbrukning på 86 400 kubikmeter per dygn. Som tur är finns det gott om vatten att hämta i Vättern. Uttaget skulle motsvara cirka två procent av medelvattentillgången i sjön. Redan idag utnyttjas Vättern för kommunal vattenförsörj­ning till cirka 260 000 personer i bland annat Motala, Jönköping och inom Skaraborgs vattenverksförbund.

År 2009 fanns en första kunskapssammanställning om projektet klar och i januari 2010 gjordes upphandlingen av den stora delen av studien. Utredningsarbetena finansieras av kommunerna med en avräkning motsvarande befolkningsmängd. Nora och Laxå betalar med 50 procent mindre andelar.

– Kommunerna pressar på och är väldigt positiva. Man uppskattar att länsstyrelsen håller ihop detta, konstaterar Peder Eriksson.

Utredningarna har utförts i ett par delar. I slutet av 2010 var den första delen klar och en fördjupning producerad av Norconsult, som tog upp mer runt alternativet med bergtunnel och även ekonomi, låg klar i december 2011.

– Nu har vi en väldigt bra grund att stå på, säger Peder Eriksson.

Även kommuner i Mälardalen har visat intresse för projektet. Ett möte har genomförts hos länsstyrelserna i Västerås. Flera deltagande kommuner från de västra delarna av Mälardalen var intresserade av projektet.

– Nästa steg är att man ska göra vissa val när det gäller alternativen. Vi ska förtydliga att vi vill gå vidare, och med vilka alternativ, säger Peder Eriksson.

Tre alternativa kvalitetsnivåer på vattnet har utretts. Transport av råvatten i princip utan behandling, transport av renvatten som är fysiskt och kemiskt behandlat samt slutligen renvatten som även är mikrobiologiskt säkert.

Sammanlagt har fem olika konkreta alternativ utretts. De tre första alternativen är olika varianter av transport i ledningar. Alternativ 3 innebär en processlösning med konstgjord infiltration. Alternativ 4 innebär transport av råvatten i en cirka 36 kilometer lång tunnel under höjdmassivet mellan Askersund och Hallsberg. Vid tunnelmynningen i Hallsberg placeras då ett helt nytt vattenverk, därifrån går ledningar med dricksvatten till kommunerna. Alter­nativ 5 är ett råvattenalternativ med tunnel.

Under våren har kommunerna lämnat in besked om sina huvudalternativ. Av de utredda alternativen är intresset för en gemensam infiltrationsanläggning minst, de alternativ som överlever vidare utredningar handlar om tunnel och ledning. Sedan gäller det att hitta ett huvudalternativ. En bergtunnel har högst anläggningskostnad men längst livslängd.

– Den skulle nå break-even på 50 års sikt, sedan är bergtunneln mer lönsam, kommenterar Peder Eriksson.

Energikostnaderna för pumpning över höjdryggen kommer att motsvara de extra anläggningskostnaderna för tunneln, i den är det naturligtvis självfall.

En bergtunnel genom de södra delarna av Örebro län skulle gå genom berg av hög kvalitet. Berget är snarare för hårt än för sprött. Samtidigt måste många hänsyn tas vid ett sånt arbete. I arbetet med förstudien har man bland annat varit i kontakt med gruvföretaget vid Zink­gruvan där det bryts zink, bly, silver och koppar. Detta för att inte gruvverksamheten ska krocka med sträckningen av bergtunneln.

Närmaste tiden kommer man till att börja med fördjupa två huvudalternativ. Dels en fördjupad utredning om bergtunneln som ska vara klara under 2012. Dels fortsätter undersökningar av bottenförhållanden och vattenkvalitet i Vättern. Även underlaget för de ekonomiska förutsättningarna ska granskas vidare. Byggkost­naden är beroende av vilket alternativ som väljs och beräknas idag i det mycket vida spektrat 1 – 3 miljarder kronor.

Avståndet mellan Örebro och Vättern är cirka fem mil. Sedan är det ytterligare cirka tre mil upp till Nora.

De fem olika alternativen

  1. Detta alternativ innebär att ett nytt centralt vattenverk byggs i anslutning till intaget, som föreslås placeras söder om Harge­halvön i Askersund. Vidare distribution i ledningar. Processen föreslås bli mikrosilning, långsamfilter alternativt mem­bran och alkalinisering. För desinfektion UV-ljus i kombination med mono­kloramin. Desinfektionssteget skulle placeras så nära brukarna som möjligt ute vid kommunernas anslutningspunkter.
  2. Detta alternativ inne­bär att enbart råvatten från Vättern efter mikrosilning distribueras ut till mottagarnas anläggningar via ledningar.
  3. Detta alternativ innebär att ett vattenverk för konstgjort grundvatten placeras i anslutning till Lerbäck. Processen föreslås bli mikrosilning eventuellt kompletterat med alkalinisering, infiltration, oxidation och sandfilter alternativt membran, ev ny alkalinisering. För desinfektion UV-ljus i kombination med monokloramin. Desinfektionssteget skulle placeras så nära brukarna som möjligt ute vid kommunernas anslutningspunkterna.
  4. Detta alternativ innebär att mikrosilat råvatten transporteras i en bergtunnel till ett nytt centralt vattenverk som placeras i anslutning till tunnelmynningen söder om Hallsberg. Efter behandling i vattenverket distribueras renvattnet i ledningar. Pro­cessen föreslås vara mikrosilning vid intaget, långsamfilter alternativt membran, alkalinisering och desinfektion. Här ligger vattenverket betydligt närmare brukarna och skulle eventuellt kunna producera ett färdigt, mikrobiologiskt säkrat dricksvatten.
  5. Detta alternativ innebär att mikrosilat råvatten transporteras i bergtunnel och därefter vidare till mottagarnas anläggningar via ledningar.

Källa: Förstudie regional vattenförsörjning från Vättern, steg 2 och 3. Norconsult 2011.

Text: Erik Winnfors Wannberg

Fler bilder, faktarutor, tabeller, etc, kan finnas i den tryckta utgåvan av Cirkulation.

Bokmärk och dela Skriv ut

Det finns inga kommentarer till “Vätterns vatten till Örebro län”

Lämna en kommentar

Annonser

Mer om vatten & avlopp