Under flera år har Jönköpings kommun drivit ett målmedvetet arbete för förnyelseplanering av VA-systemen. Inom något år påbörjas det praktiska arbetet med kommunens framtida VA-nät.

När en 1 100 meter lång dagvattenledning i dimension 1 600 mm börjar läggas från Friardalen ner till Vättern år 2013 blir det den stora starten för arbetet med Jönköpings förnyelsearbete med stadens VA-nät. Idag är dagvatten som samlas upp i Junebäcken instängt när det når den lilla dammen i slutet av Friardalen. Där det försvinner in i ett galler nedanför dammen slutar det i en kombinerad avloppsledning och förs till reningsverket. Nu ska hela systemet förändras i grunden.

– Det är svårt att få plats med behandlingsdammar för dagvatten men i Friardalen har vi möjligheternas damm, säger enhetschefen för VA-nät Jan-Eric Bengtsson.

Från sitt skrivbord på Tekniska kontoret har han en anslående utsikt över Vättern. En klar dag ser man utan svårighet Visingsö höja sig ur vattnet utanför Gränna.

Det var för fyra år sedan som man på Tekniska kontoret i Jönköping började att fundera på hur det egentligen stod till med funktion och kondition på ledningsnätet.

– Vi hade inte tillräckligt med underlag för att driva de här frågorna vare sig internt eller politiskt, säger Jan-Eric Bengtsson och jämför med hur mycket uppmärksamhet som kom­-munens asfaltsprogram alltid fick i de politiska församlingarna och i förvaltningsledningen. Varför kunde inte ett VA-program få samma prioritering, var frågan som Jan-Eric Bengtsson ställde sig.

Det var inte den enda frågan som som Jan-Eric Bengtssons grupp ställde sig inledningsvis. ”Hur ska vi få fram relevanta data?” eller ”Vad har vi egentligen för livslängder?”. Upplevelsen var att framförhållningen var dålig och att akuta åtgärder på nätet fick vara helt styrande.

– Det var incidentstyrt, vi gick bara på driftsstörningar, säger Jan-Eric Bengtsson när vi diskuterar hur upplägget av VA-förnyelsen styrts genom åren.

I samband med att Tekniska kontoret började titta mer aktivt på förnyelseplaneringen så drabbades Jönköping av en del större regn med många källaröversvämningar som följd. Det och behovet av klimatsäkring hjälpte för att få ett större intresse och ett större gehör i de politiska församlingarna.

Den plan för förnyelsebehoven som arbetats fram har kommit att handla mycket om regnvatten. En mycket stor del av systemen i Jönköping är kombinerade. För att kunna prioritera började man med att strukturera olika områden i staden. 700 lågpunkter är identifierade. Just nu koncentreras arbetet på 30 stycken som ska åtgärdas. Lågpunkterna identifierades bland annat med hjälp av en flygskanning över större delar av kommunen som har resulterat i nya gatuhöjder, där noggrannheten ligger på noll till fyra centimeter. Utifrån den nya kartan har man kunnat databearbetat rinnvägar och avrinningsområden till respektive lågpunkt.

– Vi satte upp fem steg i förnyelsestrategin i början men nu har vi bantat det till tre steg. Steg ett är att ta hand om allt dagvattenflöde, steg två är prioriterade ledningar som de stora vattenmatarledningarna, steg tre är förnyelseplanering områdesvis, säger Jan-Eric Bengtsson och bläddrar nöjt i en av de rapporter som Tekniska kontoret producerat om förnyelsebehovet för VA-ledningar.

I inledningen av arbetet är det steg ett och två som gäller, vilket betyder att till exempel förstärka kapaciteten i vattendrag och åtgärder runt lågpunkter.

– Vi måste få upp kunskapen om ytavrinningen inom stadsbyggnad och bland exploatörer, konstaterar Jan-Eric Bengtsson som vill ha in ytavrinningskartor hos gatusidan och stadsplanerare i kommunen. Han konstaterar också att det arbetet går åt rätt håll i Jönköping.

– I höst startar projekteringen i områdena och 2013 sätter vi grävskopan till marken, säger Jan-Eric Bengtsson.

Under projektarbetet har Jönköpings kommun arbetat mycket medvetet med att ta in högskolestudenter för inventering av stuprör, kartering, ytavrinning, att ta fram årtal och dimensioner på ledningar med mera. Anläggnings­stu­den­ter från Högskolan i Jönköping har haft sommaranställningar på tre månader för detta arbete.

– Det är viktigt att fylla på sin databank, annars står man sig slätt. Det är det fina med prioritering av delområden. Då måste alla data in, säger Jan-Eric Bengtsson.

En del i den omfattande konditionsbedömningen av ledningsnätet har genomförts med spolning och filmning. Nio av tio prioriterade områden är färdigfilmade. Jan-Eric Bengtsson påpekar att hela nätet också fått en liten livsförlängare genom detta heltäckande underhållsarbete. Samtidigt är det en bild av ett Sisyfosarbete som träder fram. Kung Sisyfos blev ju i den grekiska mytologin dömd av gudarna att i evighet rulla ett stenblock uppför en kulle. Arbetet med VA-ledningsförnyelse ser inte heller ut att ha någon ände.

I Jönköping kanske ett och annat stenblock måste rullas undan men framförallt har man identifierat att 70 procent av ledningsnätet behö­ver bytas ute i områdena. Med en förnyelsebudget från och med 2014 på 30 – 35 miljoner kronor per år, hamnar förnyelsetakten på 0,5 procent av ledningsnätet per år. Konkret innebär det att kommunen ska förnya cirka nio kilometer ledning eller tre kilometer rörgrav per år, räknat på tre ledningar i graven. Det tar då 200 år att byta ut hela nätet. Det är en förbättring jämfört med takten som råder idag, 500 år, men Jan-Eric Bengtsson skulle vilja komma upp i 0,7 procents förnyelse per år. Den konkreta förnyelseplan som ligger idag sträcker sig 40 år framåt i tiden.

I en kommentar till Förnyelseprogrammet skriver Tekniska kontoret att 0,5 procent innebär att: ”ledningar byggda på 1970-talet (35 procent av ledningsnätet) får en livslängd på 125 – 215 år och ledningar byggda på 1980-talet (15 procent av den totala ledningslängden) får en livslängd på 195 – 245 år. Så länge klarar sig inte dessa ledningar. Betänk att efter 40 års byggande med en förnyelsetakt på 0,5 procent per år av befintligt ledningsnät så har vi enbart förnyat tio procent av befintligt ledningsnät.”

Med 0,7 procents förnyelsetakt skulle man komma ner i livslängder på ledningsnätet på 150 – 200 år.

Ett viktigt steg är nu ändå taget när ett strukturerat arbete med ett verklighetsförankrat underlag satt igång.

– Det känns bra att lämna över detta till kommande generationer, säger Jan-Eric Bengts­son som har några år kvar till pensionen. Samtidigt vill han lyfta förnyelsefrågorna i hela VA-Sverige.

Det som slagit honom i arbetet är att det saknas visioner och bilder av hur framtidens VA-system ska se ut. Hur många ledningar ska ligga i backen? Hur ska det kombineras med IT-system och övervakning?

– Vi planerar för seminarier där vi ska träffa branschfolk och diskutera hur det ska se ut, berättar Jan-Eric Bengtsson.

I Jönköping ser man inte några omedelbara konsekvenser av klimatförändringar. Även om nya utmaningar i form av ökade krav på avledning av större flöden finns med i förutsättningarna för programmet. Stadskärnan har via Munksjön direktkontakt med Sveriges näst största sjö, Vättern, och den tippar långsamt söderut med en höjning på 15 centimeter på 100 år. Beräkningar visar att det är 35 procents sannolikhet för att det, samtidigt med en 100-årstippning, är högnivå i Vättern kombinerat med en nordlig storm på 20 m/s, vilket skulle få stora mark- och källaröversvämningar som följd.

– Det stora bekymret idag är 100-årsregnet. Det är ett problem för VA-Sverige. Vad ska vi satsa på för dimensionering framåt? Är det tio-årsregn som idag eller tjugoårs- eller kanske trettio-årsregn, frågar sig Jan-Eric Bengtsson. Reste­rande regnvatten måste avledas på ytan.

Sedan är det bekymret med att få stadsplaneringen och gatusidan att ta in avrinningen i planeringen. Jan-Eric Bengtsson ser lite av en kamp mellan gröna ytor och hårdgjorda ytor. I den trend med stadsförtätning som drar över landet är Jönköping inget undantag. Öppna grusade parkeringsytor bebyggs och de ytor som kan ta upp vatten vid regn minskar stadigt. I det läget gäller det att få plats för rening av dagvatten också.

– Miljösidan börjar nu också prata behandling av dagvatten och då behövs det andra dammar än de fördröjningsdammar vi har idag, säger Jan-Eric Bengtsson och det är nu Möjlighe­ternas damm i Friardalen dyker upp i resonemanget.

Friardalen är ett grön- och rekreationsområde i centrala Jönköping som idag utgör slutpunkten för Junebäcken, ett vattendrag som kanske gett namn till staden. Idag finns där en liten fördröjningsdamm men från Tekniska kontoret ser man här en ganska ovanlig möjlighet till att bygga en centralt placerad större dagvattendamm som skulle kunna fungera även som reningsdamm för rätt stora dagvattenflöden.

Text: Erik Winnfors Wannberg

Fler bilder, faktarutor, tabeller, etc, kan finnas i den tryckta utgåvan av Cirkulation.