I Motala började man att förtjocka slammet för att få bättre gasutbyte. Men när förtjockaren var på plats blev det genast problem med att pumpa upp slammet i rötkammaren.
Karshults reningsverk i Motala levererar sedan 2008 uppgraderad fordonsgas. För att öka rötgasproduktionen installerades för ett år sedan en mekanisk slamförtjockare.
– Den gör att vi får mindre slamvolymer att värma i rötkammaren, säger projektledaren Sven Larsson.
Efter avvattningen får slammet en TS-halt på cirka sex procent. Sedan ska det pumpas cirka 120 meter till rötkammaren med drygt fem meters lyfthöjd. För pumpningen används en gammal ledning och det väckte en del oro innan man satte igång. Skulle ojämnheter och avlagringar i ledningen bli ett problem när det tjocka slammet skulle pumpas hela den långa sträckan?
– Vi fick problem direkt med att pumpa upp slammet till rötkammaren, konstaterar driftteknikern Anders Johansson.
Men det var inte ledningen som var problemet utan pumpen. Ändå hade man satt in en kraftigt överdimensionerad excenterskruvpump för att klara jobbet. Mats Andersson från konsulten Elva Processautomation AB förklarar problemen.
– Pumpen gav inte vad leverantörernas prestandakurvor visade. Vi satte in flera mätpunkter för att försöka förstå vad som var fel. Vi fick mycket arbete med att se över flödesmätningar, manometrar, polymerdoseringar…
Trots envist arbete gick det inte att hitta några mätfel. Till slut fick man ge upp med försöken att hitta problemen. På inrådan från en pumpleverantör prövade man med att sätta in en ännu kraftigare pump med annat statormaterial. Sedan dess har anläggningen fungerat. Den första pumpen klarade att arbeta på ungefär en tredjedel av sin teoretiska kapacitet, kanske även pump nummer två ligger där någonstans men det är tillräckligt för de volymer som ska pumpas.
– Vi var rädda för ledningen men det var leverantörernas standardkurvor som inte stämde i det här fallet. Jag tycker att det fortfarande är svårt att acceptera att teori och praktik inte stämmer, suckar Mats Andersson.
Han konstaterar att man måste dra en gräns i detektivarbetet någonstans. Även om man inte var helt säkra på orsaken till att det inte fungerade så hade man hållit på i nästan ett år, och lösningen skulle förmodligen oavsett orsak bli en större pump.
Från Elva Processautomation tycker man sig ha märkt att det händer rätt mycket med slamkvaliteten när man förtjockar med polymer i mekaniska förtjockare. Man får upp TS-halten ytterligare någon eller några procent jämfört med en traditionell gravitationsförtjockare. Med höjningen av TS-halten följer andra egenskaper. Viskositeten, hur trögflytande slammet är, förändras också. Kanske kan även en förändrad fettsammansättning i avloppet spela in.
– Dessutom blir systemet känsligare när man har en så liten buffert i förtjockaren, säger Sven Larsson.
Ute i ledningen har man inte stött på några problem, det har tvärtom varit en positiv överraskning. Trots den långa ledningen märker man inte av några tendenser till ökat mottryck efter ett års drift. Här kan polymeren kanske vara en tillgång och ge slammet en del smörjande egenskaper.
Ingen vill skylla problemen på några leverantörer, tvärtom har de två leverantörer som varit inblandade, ITT Flygt och Torell Pump, haft ett stort engagemang för att lösa problemen. Både den mindre och den större pumpen som använts är excenterskruvpumpar från Allweiler. Problemet handlar snarare om hur komplext det är att välja slampump med hänsyn till slamtemperatur, polymermängd och slamkvalitet.
Energimässigt är skillnaden mellan den mindre och den större pumpen liten eftersom den större kan gå på betydligt lägre varvtal jämfört med den mindre. Slitaget har också minskat markant. Efter svåra slitageproblem i början har man nu haft ett mer normalt läge med byte av stator efter ett år på den större pumpen.
– Det har inte inneburit så jättestora problem ändå. Visst blir det lite frustration men så är det ju i alla projekt, att det uppstår problem att lösa. Det här blev ju löst med ett bra engagemang från alla, säger Sven Larsson.
Sprängbleck kan rädda liv
I april 2008 drabbades reningsverket i Karlskoga av ett allvarligt olyckstillbud. En flera hundra kilo tung och avstängd slamcirkulationspump vid rötkammaren slet av fyra stadiga bultar. Hela motordelen for rakt upp i luften, studsade mot en stålledning och landade på golvet fyra meter bort samtidigt som varmt slam sprutade ut flera meter upp i luften.
Konstruktionen vid rötkammaren är från 1996. Två cirkulationspumpar används omväxlande. När en pump stängs av har man rutinmässigt slutit de två ventiler som finns på båda sidor om pumparna. Ventilerna sitter på rören ett par meter från pumpen på vardera sida. Sedan kopplas även elen bort från den inaktiva pumpen.
Den pump som sprängdes iväg hade stått avstängd på detta sätt i tio dagar. Det förekom inga kända driftstörningar i rötningsprocessen under den aktuella tiden. Orsaken till olyckan var kraftig metangasutveckling i det varma slam som stängts in.
Efter en utredning monterades sprängbleck på ledningarnas ventilerna. Stiger trycket till tio bar så öppnar sprängblecket ledningen och lättar på trycket.
– Man ska tänka på att montera på ett sätt så att slam kan spruta ut utan att någon får det på sig, säger driftchefen Tomas Nermark.
Tabellen med marknadsöversikten hittar du endast i den tryckta utgåvan av Cirkulation 8/10.
Text: Erik Winnfors Wannberg
Fler bilder, faktarutor, tabeller, etc, kan finnas i den tryckta utgåvan av Cirkulation.
Att pumpa förtjockat slam till rötkammare görs på många ställen i dag. Dock finns flera faktorer att tänka på vid val av pumpar. Det beskrivs i texten ovan att pumpkurvorna inte stämmer med verkligheten. Det som inte framkommit i texten är att pumpkurvorna avser vatten med 20 graders tempratur. Det som påverkar pumpens kapacitet är flera faktorer. bland annat viskositeten, pumpens varvtal mm. Det är inte ovanligt att fett löses ur det förtjockade slammet och bygger på rörets insida. Det är därför viktigt att man kan rengöra rörsystemet på ett bra sätt.