Man kan spara relativt mycket av ett reningsverks bruttodriftsomkostnader till energi, kemikalieinköp och slamhantering genom online-styrning. Härutöver kan man uppnå en större kapacitet på reningsverket, vilket i slutänden kan betyda att en eventuell utbyggnad kan skjutas på framtiden och/eller att utloppskvaliteten kan förbättras.

Den information en online-styrning kan ge om reningsverkets processer samt den extra motivation en online-styrning kan ge driftspersonalen i det dagliga arbetet är inte heller obetydlig.

Konsultföretaget Purenova Miljöteknik har de senaste åren arbetat med etablering av en rad olika typer av onlinestyrningar på svenska avlopps­­reningsverk. Styrningskoncepten är häm­tade från den danska konsultfirman EnviDan som är huvudägare i Purenova.

Ett exempel är Hammargårds reningsverk, Kungsbacka kommun. Reningsverket är en aktiv­slamanläggning utan försedimentering och utan slutsedimentering. Kvävereningen drivs med alternerande drift. Verket är dimensionerat för cirka 52 000 pe och är i genomsnitt belastat med cirka 38 000 pe.

Under 2009 etablerades en ny online-styrning av kvävereningen där det främsta syftet var att minska energiförbrukningen till luftningen. Utsläppsresultaten för kväve var redan från början låga (< 5 mg Tot-N/l) och önskan var att upp­rätthålla den nuvarande utsläppskvaliteten, men med minskad energiförbrukning. De preliminära resultaten indikerar en årlig energibesparing på cirka 120 000 kWh på luftningen samt en reduktion av Tot-N på 0,5 – 1,0 mg/l jämfört med tidigare.

Hammargårds reningsverk har de senaste åren kört med en mycket effektiv Bio-P-pro­cess som drivs enligt principen ”anaerob sidoströmshydrolys på returslam”.

Ett annat exempel är Ljungby reningsverk, en aktivslamanläggning med försedimentering, mellansedimentering och slutsedimentering. ­Kvä­ve­reningen drivs med intern recirkulation. Reningsverket har en föroreningskapacitet på cirka 19 000 pe om vintern och är i genomsnitt belastat med 25 000 pe. Verket är alltså väldigt överbelastat.

I slutet av 2007 implementerades en mycket omfattande online-styrning av hela Ljungby reningsverk, bland annat för en avancerad kvävereningsstrategi med automatisk vinterstyrning för att säkra nitrifikationen, en automatisk styrning av bypass av försedimenteringen vid låga COD/N förhållanden in till biosteget, en onlinestyrning av COD-doseringen, en slamflyktsstyrning och en returslamstyrning. Själva grund­principen för kvävereningen (recirkulationsdrift) blev ändrad till intermitterande drift.

Av dessa styrningsenheter var det särskilt returslamstyrningen som gav en markant effekt på reningsverkets drift. Styrningen resulterade i en kvävekapacitetsökning på cirka 80 procent, vilket kan härledas till en reduktion av returslamflödet, vilket i sin tur var möjligt eftersom slamkoncentrationen i returslammet fördubblades när returslamstyrningen infördes. Renings­verket kan nu drivas med cirka 4 500 mg MLSS/l utan slamflykt från mellansedimenteringen mot tidigare cirka 2 500 mg MLSS/l.

Från att tidigare ha legat på kvävehalter över utsläppsgränsen på 15 mgN/l har man nu förbätt­rat reduktionen så att man håller sig under gränsen. Dessutom har den årliga energibesparingen för hela reningsverket legat på runt 240 000 kWh.
Om det kan ge en nettovinst att installera en onlinestyrning sett över ett flertal år är naturligtvis avhängigt kostnaden för installationen. Ovanstående exempel har resulterat i en tillbakabetalningstid på under fem år.

Text: Maria Johansson & Marcus Larsson, Purenova

Fler bilder, faktarutor, tabeller, etc, kan finnas i den tryckta utgåvan av Cirkulation.