På Kungsängsverket i Västerås arbetar Mälarenergi mycket med gasoptimering. Just nu vill man styra förtjockaren bättre för att få en högre gasproduktion.

På Västerås centrala reningsverk Kungsängsverket är gasutbytet viktigt. Sedan flera år tillbaka levereras all gas för uppgradering till fordonsgas hos Växtkraft, där Mälarenergi är delägare. Mälarenergi är det kommunala bolag som även sköter Vatten och avloppstjänsterna i Västerås.

– Vi arbetar mycket med gasoptimering. Sedan 2005 har vi ökat leveranserna från 1,4 till 1,8 miljoner kubikmeter, berättar processingenjören Lars-Håkan Fors­berg.

Det man arbetat med är bland annat bättre omrörning i rötkamrarna och en satsning på energisnåla men effektiva cirkulationspumpar. För några år sedan övergick man även till att ha verkets båda rötkammare i kontinuerlig drift istället för att ha den ena som reserv. Det har gett bättre utrötningsgrader.

Under den senaste tiden har en del kraft lagts ned på att förbättra funktionerna på reningsverkets förtjockare genom mätning och styrning. En slamnivåmätare har installerats för att få ett bättre underlag för polymerdosering och utpumpningen ur förtjockaren.

– Vi har ett blandslam med primärslam och överskottslam in till förtjockaren. Ibland är det mer överskottslam i blandningen och ibland mindre, säger Lars-Håkan.

Med hjälp av slamnivåmätningen kan man se skillnaden på momentet i förtjockaren och styra utmatningen för att undvika slamflykt och få en jämn torrhetsnivå.  Vär­det in ligger på cirka två procent och ut ligger man nu på cirka fyra procent.

– Nu vill vi nå fem procents TS från förtjockaren större delen av året, säger Lars-Håkan.

Samtidigt har man gjort utloppet från förtjockaren mindre och satt in en ny pump med frekvensstyrning för att kunna styra hastigheten i utpumpningen. Än så länge har man inte trimmat in tekniken helt.

– Det vi jobbar på nu är att testa olika polymerdoseringar men det kommer att ta ett bra tag innan vi når fem procents TS-halt, säger Lars Håkan.

Tidigare hade förtjockaren en större pump som skickade in slammet i rötkammaren stötvis. Ibland var slammet någorlunda fast, ibland blaskigt. Med en hög och stabil TS-halt in i rötkammaren ska man kunna får en bättre och jämnare gasproduktion.

– Kan vi komma upp i fem procents TS in i rötkammaren kan det räcka som optimering så att vi slipper införa någon extra avvattning före rötkammaren, säger Lars-Håkan.

Från början var driftpersonalen inte särskilt glada över idén med en slamnivåmätare. För länge sedan hade man en sån som gav upphov till mycket krångel och underhåll. Den nya modellen är utrustad med en vattenspolning som spolar en vattenstråle för att slå sönder slamkakan innan den hissar ner en givare.

– Spolningen är en bra detalj. Mätaren går ned var 15:e minut och aktar sig då för grindomröraren som går runt i förtjockaren. Vi behöver rengöra den var 14:e dag, säger Lars-Håkan.

För några år sedan byggdes reningsverkets förtjockare över med små runda plåthus, kallade cirkustälten av personalen. Anledningen var att nya bostäder skulle byggas närmare reningsverket, de vackra ytorna mot Mälaren har blivit plats för ganska exklusiva bostäder. Nu börjar avståndet till närmsta bebyggelse bli runt 200 meter.

– Vi har byggt över för att hindra lukt till bostäderna i närheten, berättar Lars-Håkan.

Det som är bra för det ena är som bekant inte alltid bra för det andra. Över­byggnaderna hjälpte till att hålla undan lukter och gav bättre möjligheter att styra luften till ett luktfilter. Istället blev arbetsmiljön inne vid förtjockaren riktigt dålig. Det har nu lösts genom att däcka in förtjockarna med gummidukar och durkarna med gummimattor. Idag är luften riktigt bra i de små “cirkustälten”. Dessutom minskar mätningen springet till förtjockaren för driftpersonalen.

Luktfiltren kommer för övrigt från danska BBK Bio Airclean och filtrerar luften genom att lavamaterial i form av små runda kulor där bakterier som äter svavelväte och annat illaluktande trivs och frodas.

En annan åtgärd man gjort för att minska klagomålen från omkringboende är att hålla snyggt på anläggningen. Sommartid har man mycket blommor och växter ute bland de öppna bassängerna. Under dygnets mörka timmar har man belysning på bassänger och på rötkammare. Bassängerna lyser blått och rötkammaren rött.

Lars-Håkan Forsbergs erfarenhet av detta arbete är att arbetet med helhetsintrycket även minskar klagomål på eventuella lukter. När till exempel småbarnsföräldrar drar sina barnvagnar på trottoaren utanför reningsverkets staket på väg hem, så ser de en välskött anläggning och det är viktigt.

Lars-Håkan Forsberg understryker att arbetet med mätning och styrning av förtjockaren på Kungsängsverket är inte igång till 100 procent än men det ser lovande ut.

Text: Erik Winnfors Wannberg

Fler bilder, faktarutor, tabeller, etc, kan finnas i den tryckta utgåvan av Cirkulation.