Det finns idag ett stort urval av renshanteringsprodukter. Sedan deponering av biologiskt avfall förbjöds år 2005 har många reningsverk byggt moderna renshanteringsanläggningar men på en hel del håll har åtgärderna dröjt.

Två kommuner som arbetat mycket med sin renshantering under 2009 är Kramfors och Hässleholm. De lösningar man valt ser lite olika ut.
Tomas Lundin är avdelningschef för VA-verken i Kramfors. Det centrala reningsverket i Kramfors heter Öd och tar emot avlopp motsvarande cirka 11 000 pe.

– Vi hade tidigare två step-screengaller från Huber men vi hade stora problem med igensättningar, berättar Tomas.

Verket hade ingen renstvätt utan fick skicka renset på deponi, en hantering som krävde särskild dispens. Under våren 2009 byggdes renshanteringsanläggningen om och trappstegsgallren ersattes med en skruvsil (Huber RO9) som har integrerad press och tvätt.

– Vi fick in tre anbud i upphandlingen där vi satt krav på energi, pris, drift och skötsel under en femårscykel, berättar Tomas Lundin.

Resultatet blev bra och anläggningen har fungerat helt klanderfritt under året.

Upprustningen på Öd är en del av ett större program i kommunen där renshanteringen uppgraderats på flera verk. Ett mindre verk som byggts om nyligen är Bönhamn som har kapacitet på cirka 1 000 pe. Renshanteringen bestod tidigare av ålderstiget galler av okänt fabrikat…

I Bönhamn slutade upphandlingen med en Meva Monoscreen, ett fingaller som kompletterades med en skruvtvättpress. För närvarande pågår arbeten med renshanteringen på ytterligare två reningsverk i kommunen.

– Under de senaste tre åren har vi minskat rensvolymerna med 80 procent i kommunen, berättar Tomas Lundin nöjt.

Hässleholms reningsverk har 28 000 abonnenter anslutna. Där slutfördes arbetet med en helt ny rensdel av reningsverket under vintern. Arbetet har pågått under hela 2009. Jan Sjöström är driftingenjör på Hässleholms Vatten.

– Vi hade 30 år gamla klättergaller tidigare och ett av valen var att byta till andra djupa galler, berättar Jan Sjöström.

En förstudie visade dock att ett byte av galler i den befintliga anläggningen skulle kräva en stor ombyggnad. Det öppnade för möjligheten att tänka nytt när man ändå behövde bygga om ordentligt. Jan Sjöström såg en möjlighet att få en helt ny byggnad för renshanteringen. Där sattes till sist konventionella trappstegsgaller, transportanläggning, renstvätt och renspress.

– Samtidigt har vi satt dit en sandtvätt och renoverat sandfånget, säger Jan Sjöström och nämner även arbeten i försedimenteringen som gjordes i samma ombyggnad.

Efter upphandlingen föll valet på en Huber­utrustning med trappstegsgallret SSM med två millimeters spaltvidd.

– Anledningen till att vi valt det här spåret är att vi har så bra erfarenhet av trappgaller, avslutar Jan Sjöström.

Tabellen med marknadsöversikten hittar du endast i den tryckta utgåvan av Cirkulation 2/10.

Text: Erik Winnfors Wannberg

Fler bilder, faktarutor, tabeller, etc, kan finnas i den tryckta utgåvan av Cirkulation.