Sverige uppfyller de formella krav på prispolitik för vatten som ställs i EU:s ramdirektiv för vatten. Samtidigt har vattenmyndigheternas kartläggning av vattenmiljön visat att nuvarande åtgärder inte varit tillräckliga för att nå målet ”god vattenstatus”. Omfattande åtgärder behöver därför vidtas.

Det skriver regeringens utredare Dag von Schantz i vattenprisutredningens betänkande Prissatt vatten? (SOU 2010:17) som överlämnades till miljöminister Andreas Carlgren igår.

Utredningen bedömer att förutsättningarna för att kostnadseffektiva åtgärder ska vidtas ökar om ekonomiska styrmedel används i större utsträckning. Idag används ekonomiska styrmedel väldigt lite i svensk vattenförvaltning.

Istället används regleringar baserade på miljöbalken och EU-direktiv. Enligt utredningen kan reglerande styrmedel behöva minska till förmån för ökad flexibilitet när det gäller hur och var åtgärder ska vidtas.

Vattenprisutredningen föreslår en ändring i miljöbalken som ger möjlighet för verksamhetsutövare att vid miljöprövning av verksamhet välja att betala en avgift för intrånget/skadan istället för att bekosta eller utföra kompensatoriska åtgärder.

Avgifterna ska användas för miljövårdande åtgärder, som då kan vidtas där man får mest miljönytta för pengarna, tänker sig Dag von Schantz.

Naturvårdsverket har tidigare lagt ett förslag till avgiftssystem för utsläpp av kväve och fosfor. Förslaget går ut på att komplettera lagkraven med ett system för att köpa och sälja utsläppsrätter.

I det sammanhanget har Svenskt Vatten fört fram ett utvecklat förslag för branschvisa styrmedel, efter modell från det så kallade NOx-systemet för energiproduktion. Utredaren menar dock att den idéen ger en lägre kostnadseffektivitet än Naturvårdsverkets sektorsövergripande förslag. (EW)