Kväverening vid reningsverken gör nytta för Östersjön. Det slås fast i ett omfattande forskningsprojekt som börjar gå mot sitt slut.

Himmerfjärden och Syvabs reningsverk vid fjärden tillhör världens bäst dokumenterade och undersökta. Provtag­ning i fjärden startade 1972 och sedan dess har forskningsstudierna avlöst varandra. Det finns genom ett långvarigt samarbete mellan Systemekologiska institutionen vid Stockholms universitet (Sisu), periodvis Naturvårdsverket, Mistra och EU-projekt mycket långa tidsserier av god kvalitet från Himmerfjärden. Dessa används nu i projektet HNS (Himmerfjärden Nit­ro­­gen Study) för att studera kvävereningens miljönytta i en Östersjöfjärd.

Idag är forskningsledaren Ulf Larsson vid Stockholms universitet säker i den länge omtvistade frågan om kvävets roll i Östersjön: ökad kväverening är enda sättet att få bra vattenkvalitet i Östersjöns kustvatten.

– Vi kan visa tydliga samband på varje station i området att: minskar vi kvävetillförseln så får vi också bättre vattenkvalitetsförhållanden. Men det är inte bara kvävet som spelar roll. Vi måste vara medvetna om kväve och fosfor och det kan även vara andra faktorer i vissa sammanhang, säger Ulf Larsson i ett reportage i SR:s Vetenskapsradion.

Ulf Larssons slutsats är att i områden med större reningsverk som har välfungerande fosforrening är risken för negativa effekter av kväverening mycket liten.
En av de omstridda frågorna har handlat om cyanobakteriernas (så kallade blågrönalger) förmåga att binda kväve från luften om det uppstår kvävebrist i vattnet. Cyanobakteriernas kvävefixering under sommaren medför att kvävereningens miljönytta minskar, kan man konstatera i studien. I Himmerfjärden förefaller dock tillförseln av fixerat kväve vara liten i relation till minskningen i tillförseln av kväve från Himmerfjärdsverket.

Periodvis under försöksperioden har kvävereningen vid Himmerfjärdsverket stängts av. Åren med full kväverening hade den lägsta medelkoncentrationen av totalkväve i fjärdens ytskikt. Därför kan man slå fast att kvävefixering inte upphäver kvävereningens positiva effekter ens under sommaren.

I HNS, som har pågått sedan 2007 och sträcker sig fram till 2010:s slut samver­kar Sisu, DHI och Vattenfall med medel från NV, Svenskt Vatten och Syvab. (EW)