Arboga kommun testar just nu partikelmätning vid vattenverket. Förhoppningen är att kunna upptäcka eventuella föroreningar i utgående dricks­vatten så snabbt som möjligt.

Under hösten har några vattenverk i Sverige börjat testa en ny teknik för realtidsmätning, eller on-line-mät­ning, av partiklar. I Arboga kommun installerades en försöksanläggning i slutet av oktober 2009, i samarbete med tillverkaren Predect AB och KTH.

– Vi är oroliga för de mikroorganismer som förväntas öka i samband med klimatförändringarna, säger VA-chef Lars-Gun­nar Felldin när Cirkulation är på besök en dag i januari.

Arboga kommun tar sitt råvatten i Hjälmaren. Den stora men grunda sjön levererar ett vatten med hög temperatur, framförallt under augusti och september. På vattenverket behandlas det genom ­mikrosilning, kontinuerliga sandfilter samt långsamfilter och slutligen klorering.

– Med partikelmätning kan vi få en standardkurva för vårt dricksvatten över året som vi inte haft tidigare. Vi vill vara med på det här tåget och få en uppfattning, säger Lars-Gunnar Felldin.

Finessen med partikelmätningen är att mikroorganismer behöver någon sorts värd att färdas med genom vattenledningarna. Det krävs någon form av partiklar i vattnet.

– När vi får en årskurva får vi en ökad kunskap om råvattnet, när vi har en ökad risk, förklarar Lars-Gunnar Felldin.

Apparaturen mäter och registrerar partikelhalterna i utgående vatten kontinuerligt med hjälp av en lasersensor.

– Eftersom det är på utgående vatten ser vi om verket tar bort allting, flikar drift­ingenjören Ulf Zackrisson in.

Går partikelhalterna upp så larmar apparaten. Om partikelhalten hamnar över 150 stycken partiklar i storleken 1 – 2 mikrometer (µm) eller 100 stycken i storleken 3 – 25 mikrometer, så tar utrustningen dessutom vattenprov automatiskt. De här larmgränserna är under injustering. Normalt ligger Arbogas dricksvatten på cirka 20 partiklar i storleken 1 – 2 mikrometer.

Fördelen är naturligtvis att man direkt får ett prov vid det tillfälle som vattnet kan vara dåligt.

– Får man kontinuerliga larm kan man direkt ta ett större prov, säger Lars-Gunnar Felldin.

Tekniken fungerar inte bara för att larma och ta prover när något är fel. En stor indirekt fördel är enligt Lars-Gunnar Felldin att man får ett underlag för att slippa spekulationer vid ett magsjuke­utbrott.

– Har vi inte några partiklar i de storlekarna kan vi med större säkerhet säga att det inte är ökad risk för mikroorganismer i vattnet.

Än så länge har man inte haft några störningar i Arbogas vattenproduktion som lett till att några vattenprover tagits. Däremot har personalen noterat att utrustningen larmar så fort man gjort något arbete med start eller stopp av utrustning på vattenverket.

– Vi vill hitta vår egen kurva här. Hur ser störningar ut när vi till exempel tvättar långsamfilter, säger Lars-Gunnar Felldin.

I avtalet om försöksutrustningen ska man testa under fyra månader till att börja med men det lutar nog åt att man går vidare för att få fram en fungerande årsstatistisk, även om man naturligtvis ska utvärdera försöksperioden noggrant. Under försöket har kommunen och tillverkaren Predect delat på kostnaderna.

Systemet med tidig varning finns sedan i somras också installerat i bland annat Lilla Edets och Vårgårdas vattenverk. I Motalas vattenverk i Borensberg pågår en utvärdering av Sweco, med stöd av Svenskt Vatten Utveckling, som ska pågå till september 2010. Ett av målen för Motala kommun är att kunna minimera användningen av klor med hjälp av realtidsmätningen.

Text: Erik Winnfors Wannberg

Fler bilder, faktarutor, tabeller, etc, kan finnas i den tryckta utgåvan av Cirkulation.