Många pratar om omvärldsbevakning men vad händer egentligen på VA-verk och kommunala VA-bolag? Cirkulation har frågat några ansvariga om hur de arbetar.

Omvärldsbevakning är idag en överlevnadsfråga för branschen, säger Mats Rostö, VD på Gästrike Vatten. Och kollegerna instämmer när Cirku­lation frågar.

De som svarade på frågorna är, förutom Mats Rostö, avdelningschef Stefan Marklund på tekniska förvaltningen i Luleå, VA-chef Thom Sandvik i Avesta kommun, VD Per Manhem på Käppala­förbundet, avdelningschef Magnus Arnell på Tekniska verken i Linköping och avdelningschef Ulf˙Thysell vid VA SYD.

Är omvärldsbevakning viktig för din verksamhet?

Ja, svarar alla, och påpekar att branschen står inför många utmaningar. Klimatförändringen, nya EU-lagar och skärpta miljökrav är några exempel.

– Det är vi som får betala när kraven på rening ökar genom till exempel vattendirektivet. Då måste vi också vara med och påverka, säger Ulf˙Thysell.

– Vi behöver hålla oss informerade för att kunna fatta självständiga beslut och inte bli beroende av konsulter, säger Magnus Arnell.

– För en liten kommun som Avesta är det svårt att få de ekonomiska och personella resurserna att räcka till, konstaterar Thom Sandvik. De större verken och bolagen har naturligtvis helt andra resurser men trots det är Magnus Arnell den enda som har en separat budget för omvärlds­bevakning:

– Vår avdelning Teknik och Process består av tio personer som alla har ansvar för omvärldsbevakning inom sina respektive områden. Vi har en hygglig budget för exempelvis tidskriftsprenumerationer, kon­fe­renser och utbildning.

Hur samlar ni information?

Alla har möjlighet att vidareutbilda sig, gå på konferenser och besöka branschmässor.

Samtliga läser Svenskt Vattens publi­kationer och Svenskt Vatten Utvecklings (SVU) rapporter och deltar också av och till i olika SVU-projekt. Även arbetet i Svenskt Vattens kommittéer lyfts fram. Flera är medlemmar i Föreningen Vatten.

Genom Svenskt Vatten och Före­ningen Vatten har alla medlemmarna tillgång till nätverken i International Water Association (IWA) och Water Environ­ment Federation (WEF). Men det är framför allt de större verken och bolagen som är aktiva i det internationella utbytet.

– Vår personal deltar på konferenser utomlands och vi bidrar även med vetenskapliga publikationer och föredragshållare, berättar Per Manhem.

Även VA SYD är mycket aktiva på internationella konferenser och bjuder också in föreläsare till Malmö.

– Vi arbetar dessutom sedan länge med att publicera oss i tekniska och vetenskapliga tidskrifter, säger Ulf Thysell.

Bevakningen av nya lagar i EU, som idag reglerar huvuddelen av miljöområdet, överlåter dock alla på Svenskt Vatten.

Hur viktigt är samarbetet i branschen?

Mycket, svarar samtliga. Ökad regional samverkan är idag en av de stora frågorna i branschen. Avesta deltar i det så kallade VA 2050-samarbetet, som samlar 25 – 30 kommuner i Dalarna och Mel­lansverige, och Dala VA där alla Dala-kommuner ingår. Gästrike Vatten bildades efter en omvärldsanalys, som pekade ut behovet av att samordna och förstärka VA-verksamheten i Gävle, Hofors, Ockelbo och Älvkarleby.

Hjälpsamheten i branschen är också stor. Det är vanligt att små verk ber de större om hjälp. Och när nya processer och tekniker ska installeras så lär man av varandra.

I Luleå håller vi bland annat på att bygga om vårt största vattenverk och ska sätta in extrafiltrering. Ett av två alternativ vi funderar över är membran­teknik. Eftersom kollegerna i Göteborg redan har erfarenhet av det har vi ett nära samarbete med dem, exemplifierar Stefan Marklund.

Vad betyder samarbetet med hög­skolor och universitet?

Universiteten har stor betydelse för kunskapsöverföring och rekrytering, anser alla.

– Jag kommer själv från Luleå tekniska universitet liksom flera av mina kolleger, berättar Stefan Marklund.

Gästrike Vatten ser högskolorna som en viktig resurs i sitt arbete för att bygga upp den egna omvärldsbevakningen.

– Vi tar emot x-jobbare från både Uppsala och KTH, säger Mats Rostö.

Men utbytet med högskolor kräver egen kompetens och resurser för att ta emot x-jobbare eller doktorander, vilket missgynnar de mindre verken.

Förhoppningarna är också stora på de forskningskluster som Svenskt Vatten nyligen initierat. Käppalaförbundet ingår i Mälardalsklustret som är specialiserat på avloppsvattenrening. Luleå hoppas på att få ekonomiskt stöd till ett motsvarande kluster i norr med inriktning på ledningsnät och dagvattenhantering.

Vad behöver ni bli bättre på?

Att omvärldsbevakning idag finns med på agendan märks på svaren: Lyfta blicken över de rena teknikfrågorna. Se omvärldsbevakning som den strategiska fråga det är. Använd kunskapen för att öka intresset för branschen, skapa opinion för vattenfrågorna och påverka ansvariga politiker. Vidga och förnya våra nätverk. Öka samarbetet i branschen och involvera de små VA-verken.

Men även om VA-branschen ännu inte är lika driven som näringslivet när det gäller omvärldsbevakning så har man en stark grund att bygga vidare på. VA-verken konkurrerar inte med varandra. Öppen­heten i offentlig verksamhet innebär, ­precis som Per Manhem påpekar, stora möjligheter till informationsutbyte och samarbete.

Text: Lise-Lotte Nilsson

Fler bilder, faktarutor, tabeller, etc, kan finnas i den tryckta utgåvan av Cirkulation.