Trots att skyskraporna domi­nerar i den kanadensiska metropolen Montreal kan den beskrivas som en grön stad, omgiven av flera stora vatten­drag. Snart startar här en av världens största anläggningar för desinficering av avloppsvatten med hjälp av ozon.

När det gäller modern och effektiv avlopps- och dagvattenrening befin­ner sig Montreal på en föga hedervärd jumboplats bland Kanadas större stä­der. Listan på föroreningsskandaler under de senaste 20 åren är lång, men i och med införandet av ozonteknik för avlopps­rening ska det bli slut på VA-eländet.

– Det var tur att Montreal fick arrangera olympiska spelen under 1970-talet. Tack vare detta har vi idag en relativt stor och ren badsjö här på ön Île Notre-Dame. På ön, som ligger i floden Saint Lawrence söder om stadskärnan, byggdes en roddsträcka som idag fungerar utmärkt som en badbalja. Vattnet kommer från en av öns två källsjöar, berättar Israelfödde kanadensiske ingenjören, Avi Benzvi, när vi besöker Montreals gröna lunga.

Enligt Avi Benzvi finns det inga andra tillräckligt rena strandavsnitt längs Saint Lawrence för badintresserade. Strömmarna i den förbiflytande floden är dessutom i högsta grad oförutsägbara.

Det största problemet är enligt Avi Benzvi att Montreals reningsverk i Pointe Aux Trembles enbart har haft primärbehandling av avloppsvatten. Reningsverket byggt 1984 är ett av de största i Nord­amerika och faktiskt ett av de större reningsverken i världen. Kapaciteten är 32 kubikmeter i sekunden. Behandlingen består av fysisk och kemisk rening.

– Utflödet från reningsverket innehåller rester av läkemedel, tungmetaller och en rad andra föroreningar. En stor del av dessa föroreningar fastnar dock inte vid Montreals egna stränder utan samlas nedströms, söder om Montreal-ön där stadens centrum ligger. Föroreningarna bidrar till att haverera ekosystemet även i andra delar av floden, säger Avi Benzvi.

Floden Saint Lawrence är 3 058 kilometer lång och bildar tillsammans med De stora sjöarna, som den avvattnar, världens största sötvattensystem. Den har ett vattenflöde på över 10 000 kubikmeter per sekund (att jämföra med Göta älv som har 550 kubikmeter).

Montreals sju dricksvattenverk producerar 1 100 liter dricksvatten per invånare och dag. Konsumenterna i andra kanadensiska städer, som till exempel Toronto (594 liter), Galgary (568 liter) och Ottawa (416 liter) klarar sig med betydligt mindre.

Cirka fyrtio procent av vattnet läcker ut från stadens ålderdomliga VA-nät. Kost­naden i Montreal för dricksvattenrening, leverans och rening av avloppsvattnet samt för underhållet av systemet uppgår till drygt 60 cent (en svensk krona) per kubikmeter.

Just den höga vattenförbrukningen som ger stora volymer spillvatten är ett av stadens problem. Uppmaningar till konsumenterna att spara vatten har hitintills klingat inför döva öron, även Montreals stad har slösat en hel del.

Nu tycks dock stadens beslutfattare ha fått nog av Montreals dåliga vattenvårds­image. Den bristfälliga behandlingen i stadens största reningsverk kompletteras med världens tredje största anläggning för vattenrening med ozonteknik.
Kostnaderna för ombyggnaden av verket i Pointe Aux Trembles beräknas till drygt 200 miljoner kanadensiska dollar.

Desinfektion av renat avloppsvatten är en aktuell fråga i Nordamerika. Provinsen Quebec där Montreal ligger har förbjudit användning av klor för behandling av avloppsvatten på grund av negativ inverkan på marina miljöer.

När beslutet om ozonbehandlingen av Montreals avloppsvatten togs för ett år sedan applåderade miljöorganisationerna, men en del experter höjde varnande finger. De menar att ozon är en sämre reningsmetod än till exempel behandling med UV-ljus.

En studie som genomfördes i november ifjol av Quebecs Institut National de la Recherche Scientifique och av statliga miljömyndigheten Environment Canada på ett ”miniatyr-ekolaboratorium” visar ändå att ozonbehandlingen är betydligt effektivare när det gäller att avlägsna bakterier, olika slags virus, rester av medikamenter och industrikemikalier från avloppsvatten.

Undersökningen blev startskottet för det nya ozonverket. Sedan ett par månader använder Montreal ozon för vattenrening, men behandlingen befinner sig än så länge enligt verksledningen på ett framskridet försöksstadium.

– Förutom att vi håller på att modifiera vårt reningsverk kommer vi att bygga in ytterligare ozoneringsteknik i mindre anläggningar, berättar VA-chefen Michael Lafontaine.

Han påpekar att ozon är det absolut starkaste medlet för oxidering och desinficering av förorenat vatten. Dess största fördel är enligt Lafontaine att inga oönskade biprodukter framkallas och att ozonet själv återformas till syre.

Förutom den ytterst effektiva desinfekterande effekten har ozon en blekande effekt på färgade vatten. När det gäller dricksvatten även lukt och smakförbättrande egenskaper, menar Lafontaine.

Han medger dock att ozonets nackdel är en kort halveringstid och dålig löslighet i vatten.

– Våra forskare håller på att utveckla nya metoder för att öka lösligheten. De har också upptäckt att i samband med dricks­vattenrening kan vi främst använda någon typ av tilläggsoxidation i form av avfärgning eller avmanganisering. Därigenom kan vi reducera organiska substanser som exempelvis humus, säger Lafontaine.

Första serien av tester har enligt Lafontaine gett lovande resultat. Det renade och biologiskt behandlade avloppsvattnet genomgår rening med ozon i ett återcirkulationssystem. Läkemedel och hormonellt aktiva rester i avloppsvattnet bryts därmed ned bättre än förr.

– Om cirka fem år kan vi med säkerhet fastställa vilka följder ozonbehandlingen av avloppsvatten kommer att ha nedströms, säger ekologiprofessorn Michael Twiss vid Clarkson universitet som har specialiserat sig på Saint Lawrences flodsystem.

Saint Lawrence är enligt honom inte enbart en av Nordamerikas viktigaste floder. Twiss anser att storleken verkligen spelar en stor roll här i kontinentens nordvästra hörn.

– Överraskande nog vet vi ännu inte tillräckligt mycket om hur ekologiska miljön i Saint Lawrence-floden påverkas av föroreningar och demografiska och sociala förändringar. Våra kunskaper ökar dock snabbare än tidigare och därför finns det all anledning att vara optimistisk, betonar Michael Twiss.

Text: Markku Björkman

Fler bilder, faktarutor, tabeller, etc, kan finnas i den tryckta utgåvan av Cirkulation.