Den 26 november införs EU:s översvämningsdirektivet i svensk lagstiftning. Tanken är att arbetet med översvämningsdirektivet och vattendirektivet ska samordnas.

Bakgrunden är de stora översvämningar som drabbat Europa under 2000-talet. Medlemsländernas tidigare arbete med översvämningar ska nu samordnas i en gemensam strategi för riskanalys och handlingsprogram.

– Alla åtgärder för att bygga klimatanpassat är av samma karaktär som åtgärder för att bygga översvämningståligt redan vid befintligt klimat. Det viktiga är att frågeställningen får en framträdande roll vid samhällsplaneringen och sker i nära samverkan mellan berörda parter inom den kommunala verksamheten, säger Lena Söderberg, VD på Svenskt Vatten.

Översvämningsdirektivet ska genom­föras i tre steg och ta hänsyn till klimatförändringarna.

Inledningsvis ska en preliminär riskanalys göras till december 2011. Två år senare ska översvämningshotade områden vara karterade och risker för människor, miljö och ekonomi kartlagda. Till december 2015 ska planer för att hantera översvämningar vara fastställda.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har vissa övergripande funktioner för översvämningsarbetet och ska göra den preliminära riskbedömningen samt ta fram kartor över översvämningshotade områden. De fem länsstyrelserna där vattenmyndigheterna ligger ska ta fram kartor över översvämningsrisker för hotade områden i sina respektive vattendistrikt. Varje länsstyrelse, 21 stycken totalt, ska sedan ta fram riskhanteringsplaner.

– Vi är oroliga för brister i samordningen eftersom översvämningsdirektivet ligger under försvarsdepartementet. Det­samma gäller den nya myndigheten MSB, kommenterar vattenvårdsdirektör Björn Sjöberg på Västerhavets vattendistrikt.

Till skillnad från vattenförvaltningsförordningen innebär översvämningsförordningen inga direkta konsekvenser för enskilda människor eller myndigheter. Den ställer till exempel inga krav på kommunerna att jobba förebyggande med översvämningsplaner. Däremot kommer översvämningsplanerna att ligga till grund för beslut i kommunerna enligt till exempel plan- och bygglagen och miljöbalken.

Det ställer krav på länsstyrelserna att involvera kommunerna och berörda verk­samheter, som VA-verken i arbetet med riskanalys och översvämningsplaner. Det ställer också stora krav på att VA-verken är aktiva för att på ett tidigt stadium kunna påverka åtgärder som kan minska risker med översvämningar av vattentäkter, ledningsnät och verk. (LLN)