Många reningsverk har problem med myggor och spindlar. Ett stort arbetsmiljöproblem som kan växa. I en undersökning som publicerades år 2006 uppgav 58 procent av de tillfrågade kommunerna att de hade problem med insekter i sina anläggningar.

Mygglarver växer till och kläcks i bassängerna. Stora mängder fjädermyggor drar sedan till sig spindlar som får lättfångad föda. En av följderna blir stora problem med rengöring och städning.

Reningsverket i Kumla är ett av de reningsverk som drabbats av allt svårare myggproblem.

– För något år sedan låg myggen i stora lutande drivor mot fönstren, berättar Marcel Minnegal, driftingenjör.

Förhållandena blev mycket bättre av en enkel ombyggnad i bassänghallen. Myg­­gen förekom mest i slutsedimenteringen och ändrade driftrutiner genom åren hade förändrat betydelsen av det reningssteget.

– Vi använde inte flockningskammaren och sedimenteringsbassängerna egentligen. De var lite av kvarlevor, berättar Marcel.

Några mellanväggar i slutsedimenteringen som fungerade som parkering och barnkammare för myggorna togs bort. Samtidigt installerades flytslamrännorna i slut- och mellansedimentering som leder flockarna tillbaka till inkommande vatten. En installation av avfuktare som också gjorts verkar dock inte ha påverkat myggförekomsten, anser man i Kumla.

Sammantaget gav förändringarna myg­­gorna sämre förhållanden och under sommaren 2009 har man inte behövt gå in med några extra åtgärder annat än ljusfällor även om det i slutet av augusti började märkas en ökning av antalet myggor.

Fem mil norr om Kumla, i Frövi i Nora kommun, är Per-Arne Söderberg drifttekniker på reningsverket. För 6 – 7 år sedan mörklade Bergslagens kommunalteknik reningsverket efter stora problem med myggor och spindlar.

– Frövi reningsverk är i princip mygg­fritt idag, berättar Per-Arne Söderberg.

Reningsverket är byggt med ett band av fönster högst upp på ytterväggen mot taket.

– Det ger fin belysning men myggen ställde ju till en hel del, säger Per-Arne.

Fönstren är igensatta med fasta plåtar som inte går att öppna. Resultatet är att bassänghallen i princip är becksvart.

– Om allt löper på som det ska så tillbringar vi max någon timme per arbetsdag ute i processdelen. Personalen har inte upplevt mörkläggningen som någon större försämring, säger Per-Arne.

En iakttagelse som både Marcel och Per-Arne gjort är att problemen med myggor verkar ha ökat de senaste 15 åren.

– Kanske det beror på att man spolade mer tidigare innan vi började med däckade bassänger, funderar Per-Arne.

I Kungsbacka kommun på västkusten har man tagit mörkläggningen ett steg längre. På Hammargårds reningsverk har man täckt in alla fönster men även satt upp en stor fläkt med UV-lampor framför.

– Myggorna sugs in i fläkten och blåser genom ett rör rätt ner i vattnet i flockningskammaren. De första åren med fläkten hade vi en säck men då blev det dålig lukt, berättar Bengt Lindvall, driftingenjör.

UV-lampan drar till sig myggen men inga mygg fastnar i lampan eftersom de dras bort av luftdraget. Konstruktionen har fungerat bra i tio års tid. En avfuktare finns som komplement. För belysningen finns rörelsedetektorer och inte heller i Kungs­backa upplevs det uteblivna dagsljuset som något problem.

Sex mil söderut efter västkusten finns Varberg. Där har man istället täckt flockningsbassängerna med kraftig och måttanpassad PVC-duk. Duken är spänd någon meter över vattenytan och håller myggorna instängda i bassängen. I duken finns inspektionsluckor med dragkedjor insydda. Duken har funnits på plats i många år och fungerar bra.

– Innan var det helt outhärdligt enligt de killar som varit med längre än jag, säger Anders Karlsson, drifttekniker.

På senare tid har man kompletterat med mörkläggningsfilm på fönstren till hallen och Anders upplever att det blev bättre av det också. Vid något tillfälle har man även provat att dosera rapsolja i vattnet för att ändra ytspänningen så att myggorna dränks.

Ett helt annat tips kommer från Gun­nar Larsson vid Timmele reningsverk i Ulri­cehamn. När myggproblemen blev alltför intensiva planterade man in 100 mört i en slutsedimenteringsbassäng på cirka 300 kubikmeter.

– Det var en lagom mängd. De höll myggen borta under ett år, tills vi fick ett haveri på en slamskrapa, berättar Gunnar Larsson.

Mörten klarade inte renoveringsarbetena och nu måste Gunnar ut och fånga ny mört. Fram tills dess hade den mått alldeles utmärkt.

De metoder som rekommenderas i VA-forsk rapporten Fjädermyggor och spindlar i avloppsreningsverk, från 2006, är heltäckande PVC-duk och ljusfällor. Ett alternativt förslag är upprepade behandlingar med det biologiska bekämpningsmedlet VectoBas 12AS. För det krävs dock dispens från miljömyndigheterna.

Martin Löfvenhaft på Anticimex i Örebro berättar att hans företag inte arbetar med VectoBas 12AS idag.

– Det är en intressant metod som vi pratat en del om men effekterna är inte belagda samtidigt som det är en ganska kostsam historia, säger Martin Löfvenhaft.

Anticimex förordar i första hand täckning i kombination med ljusfällor.

– Då är det viktigt att ha ett serviceintervall på fällorna kanske var 14 dag upp till en gång i månaden. Sedan kan man komplettera med kemisk bekämpning, säger Martin och förklarar att de preparat som är godkända idag bryts ned i vattnet och har därför heller ingen långtidsverkan.

För att återvända till Marcel Minnegal och Kumla så vill man där också gå vidare med att verkligen värdera myggorna som ett allvarligt arbetsmiljöproblem.

– Det här är ett hälsoproblem. När vi gör rent myggfångarna så använder personalen gasmask. Myggorna är allergena och det samlas mycket damm. Vår personal är orolig och man känner av detta i lungorna, säger Marcel.

Kumla kommun har därför beställt en rapport av Anna Calo som studerar till vattentekniker och har gjort praktik i Kumla. Anna Calo är i grunden naturvetare (fil mag) som sadlat om till VA-branschen.

– När jag började gräva i detta så insåg jag att det biologiska problemet med fjädermyggor är ganska okänt. Jag är nu precis i början av mitt arbete och startar också ett samarbete med Arbets- och miljömedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Örebro, berättar Anna.

Det finns flera rapporter från andra delar av världen om överkänslighet mot fjädermyggor. Myggorna har allergener som kan påverka människor. Vilka insekter som i praktiken utlöser allergiska besvär i Sverige, frånsett röda mygglarver hos akvarieinnehavare, är ännu okänt.

Text: Erik Winnfors

Fler bilder, faktarutor, tabeller, etc, kan finnas i den tryckta utgåvan av Cirkulation.