Under flera år har det erbjudits inspirationsdagar för dricksvattensäkerhet med risk-
och sårbarhetsanalyser. Länsstyrelserna håller i dagarna med hjälp av en samfinansiering från Livsmedelsverket.

Robert Jönsson, hydrogeolog på Vatten & Miljöbyrån i Luleå, har tillsammans med kollegan Ann-Sofie Wikström samt Per-Erik Nyström och Chri­stina Nordensten på Livsmedelsverket åkt land och rike runt i vattenförsörjningens tjänst.

Vad är de här inspirationsdagarna för något?

– Det är ett led i Livsmedelsverkets arbete med att stärka vattenförsörjningen runt om i landet. Det började för snart tio år sedan med Starthjälpen om leverans, säkerhet och kvalitet. Sedan har det blivit uppföljning med övningsverksamhet, att man kör övningar.

– Det här är ett tredje steg, att man gör risk och sårbarhetsanalyser, men då är det länsstyrelser som håller i det med en samfinansiering från Livsmedelsverket.

– Dag ett är en genomgång av olika händelser som drabbat vattenförsörjning på olika håll i landet. Dag två ska man göra en risk- och sårbarhetsanalys utefter Livs­medelsverkets handbok.

Var har ni hållit dagarna?

– I september åkte vi till Brofästet i Kalmar och den 21 – 22 oktober kommer vi till Alvesta i Kronoberg. Tidigare har vi varit i Gävleborgs län, Västernorrland, Jön­köping, Blekinge och Skåne. Skåne län har vi kört två gånger för det finns trettio kommuner där.

Vilka händelser tar ni upp?

– Eftersom vi är på olika ställen brukar vi ta lite specifikt för den regionen där vi är. Hur påverkar klimatförändringarna dricksvattenförsörjningen? Där ser vi förändringar i både små och stora ytvattendrag med en förhöjd halt av humus, vi pratar om att vi fått en brunifiering av vattnet. Är våra vattenverk förberedda för den här kvalitetsförändringen?

– I Kalmar berättade Harald Persson på Kalmar Vatten om deras problemställningar när de fått mer humöst vatten. Vad det inneburit i process och kostnader. Så att man ser en koppling till klimatförändringar, råvattenkvalitetsförändringar och vad som behövs göras i vattenverket.

– Det är en del i det här. Sedan är det också bakterier, virus, protozoer, i och med att vi får ett intensivare regn får vi också en förändrad råvattenkvalitet när det gäller mikrobiologi. Sedan är det en hel del om översvämningar, tankbilsolyckor… Det finns andra hotbilder också.

– Man kan se på olika trender inom vattenkvalitet. Vi har sett vattenkvalitetsförändringar som redan fått konsekvenser för ganska många vattenverk.

Vad ställer åhörarna för frågor?

– Det är många som bara suger in informationen. Mycket ska vara väckar­klockor till dag två då man ska se hur det här kommer påverka den egna verksamheten. Har vi en vattenkvalitetsförändring på sikt eller ser det bra ut?

Har du några exempel på förändringar i vattenförsörjningen efter era kurser?

– Vi har inte gjort den uppföljningen men i och med att det är ganska många politiker med också så får vi beslutsfattare som i ett tidigt skede förstår vikten av dricksvattenförsörjningen och att man inte kan ta dricksvattnet för givet. Sedan har vi representanter från tekniska kontoren, VA-chefer, drifttekniker, miljökontoren och landstingen med.

– På köpet får kommunerna ett kunskapsunderlag för att öka sin egen krisberedskap.
Blir det en fortsättning?

– Vi har gjort detta sedan 2008. Livs­medelsverket tänker fortsätta under 2010 och kanske också 2011 men i såna fall med något förändrad inriktning.

Text: Erik Winnfors

Fler bilder, faktarutor, tabeller, etc, kan finnas i den tryckta utgåvan av Cirkulation.