Under våren och sommaren har flera viktiga remissinstanser reagerat på vattenmyndigheternas förslag i samrådshandlingarna om Ramdirektivet för vatten. Såväl Svenskt Vatten, Naturvårdsverket, LRF som Sveriges Kommuner och Lands­ting (SKL)är rejält missnöjda med förslagen.

Fram till den 1 september fanns det möjlighet att komma med synpunkter på de dokument som ska reglera genomförandet av Ramdirektivet för vatten i Sverige. Flera remissinstanser vill att regeringen går in och tar större ansvar i processen.

LRF och SKL krävde i en gemensam debattartikel i Svenska Dagbladet i augusti att regeringen till och med bör senarelägga besluten med ett år eftersom det enligt dem inte går att utläsa effekterna av vattenmyndigheternas nuvarande förslag.

Staffan Westerlund, professor i miljörätt i Uppsala, är dock inte så imponerad av intresseorganisationernas argumentation.

– Vattenramdirektivet har en tidtabell. Den kan man inte gå ifrån, säger Staffan Westerlund till Cirkulation.

Svenskt Vatten anser att kravet på hållbar vattenanvändning inte uppfylls och är besvikna på att mikrobiologiska föroreningar som kan ge vattenburen smitta inte finns med i kartläggningen och analyserna.

Vidare anser Svenskt Vatten att det är problematiskt att vattenmyndigheterna försvårar miljöarbetet genom att använda juridiskt bindande miljökvalitetsnormer för att uppnå “God ekologisk status” på vattnen. Svenskt Vatten vill istället sätta miljömål, som enligt dem ligger närmare vattendirektivets intentioner, en syn som delas av LRF och SKL.

Staffan Westerlunds kommentar är att direktivet förutsätter just bland annat miljökvalitetsnormer och att det också rymmer en del gamla direktiv som även de använt tvingande miljökvalitetsnormer.

Svenskt Vatten och Naturvårdsverket är också överens om att de föreslagna åtgär­derna i programmen ibland kan komma att vara fysiskt och tekniskt omöjliga.

En misstanke som går igen i flera svar är att de svenska vattenmyndigheterna ställer för tuffa krav. Detta har vattenmyndigheterna tidigare bemött genom att hän­visa till att man ligger på jämförbara nivåer med till exempel Finland när det gäller klassificeringen av landets vattendrag.

– Syftet med direktivet är att få stopp på försämringarna av vattnet och sedan gå upp till nivåer som i princip bestäms i direktivet, så det kommer de inte ifrån, säger Staffan Westerlund.

För kommunal VA kommer, enligt Svenskt Vatten, Ramdirektivet för vatten att innebära strängare utsläppsvillkor för enskilda avlopp, spillvatten, bräddvatten och dagvatten och utökade verksamhetsområden. (EW)