Det finns många kunniga per­soner ute i den kommunala VA-verksamheten. Och det finns företag och konsulter som behöver folk till uppdrag ute i världen. Men alltför sällan mötas de två.

Analysen kommer från Lars Gunnarsson, som under det senaste året engagerat sig i att öka de internationella kontakterna och kunskapen bland Föreningen Vattens medlemmar.

– Vi vill skapa en slags ”kontaktförmedling” mellan personer som är intresserade av att jobba utomlands och företag som kan erbjuda internationella uppdrag, berättar Lars Gunnarsson, som själv har många års erfarenhet från VA-branschen i andra länder.

Idén till en kompetensbank är inte helt ny, men återupptogs under Världsvat­ten­veckan 2008. Tanken är att upprätta ett aktuellt register över personer som vill resa ut, och även över de uppdrag som finns, från såväl VA-exportföretag som kommuner, organisationer och myndigheter. Därefter ska en handläggare para ihop rätt person med rätt projekt.

– Vi vill ha en hemsida där man kan lägga upp information om sig själv men det är inte tänkt att vem som helst ska ­kunna söka bland personer och uppdrag.

Förra året genomförde Föreningen Vatten en enkät bland sina medlemmar, i samband med att föreningen startade en internationell sektion. I enkäten ställdes frågan om intresset för att jobba utomlands, kortare eller längre perioder. Resultatet visade att intresset är stort. Skälen till att vilja jobba utomlands är både att det kan bidra till en kompetensutveckling och att många helt enkelt vill hjälpa andra länder att få bättre VA.

Enkätens resultat stämmer överens med den bild som Lars Gunnarsson har.

– Vatten är kanske den allra viktigaste mänskliga rättigheten. Utan rent vatten kan inget annat fungera. Men det också viktigt för Sverige att ha en livaktig VA-­industri, menar Lars Gunnarsson som tycker att Sverige måste bli bättre på att synas och agera i internationella sammanhang.

Svenskt VA var en gång i tiden föregångare internationellt sett och svenska konsulter, VA-företag och specialister har fortfarande gott rykte. Lars Gunnarsson tycker visserligen att detta är positivt men han ser också en risk med att VA-branschen lutar sig tillbaka på gamla meriter.

– En del kan tycka att vi är så bra och unika men det skulle nog behövas lite mer ödmjukhet… Jämför till exempel med VA-branschen i Holland och i Danmark.

Lars Gunnarsson tillhör dem som vill se fler svenska aktörer på olika internationella konferenser och mässor och även ta uppdrag utomlands. Här är han kritisk till Sveriges politik när det gäller utvecklingssamarbete. Sidas policy säger att utvecklingssamarbetet ska främja de olika länderna och inte just svenska aktörer. Sida kan alltså vara med och planera och projektera en insats för VA i exempelvis ett afrikanskt land, men det är sedan de inhemska myndigheterna som ska göra en upphandling där den fria konkurrensen ska styra.

– Konsekvensen blir att svenska ­pengar går till utländska företag, menar Lars Gunnarsson, som samtidigt kan hålla med om att svenska aktörer också skulle kunna blir mer aktiva när det gäller att finnas med i dessa upphandlingar.

Föreningen Vatten, tillsammans med företagen i Varim, jobbar nu vidare för att kunna sjösätta kompetensbanken. I början av året gick en enkät ut till Varims medlemmar, för att få en bild av vilka uppdrag som finns. Och det krävs mer än bara ­intresse och prat för att åstadkomma en kontaktförmedling, påpekar Lars Gunnarsson. En deltidstjänst måste finansieras som kan förmedla kontakterna och visa kommunala chefer nyttan för den egna organisationen av att ”släppa iväg” personal.

– Sverige har mycket att bidra med – vi har en stor bredd och förmåga till helhetstänkande när det gäller VA, konstaterar Lars Gunnarsson. Och som person kan det ge väldigt mycket att se mer av omvärlden. För mig har arbete i andra länder gett ­positiva erfarenheter av människor och kulturer, av att se hur andra jobbar. Inte minst har det gett mig ett internationellt kontaktnät.

Text: Helena Karlsson

Fler bilder, faktarutor, tabeller, etc, kan finnas i den tryckta utgåvan av Cirkulation.