I Huskvarna vill de inte ha kvar sitt avloppsreningsverk. Det ­ligger tätt intill Huskvarnaåns utlopp i Vättern, Oset. Och det är orsaken till irriterande skyltar med varning för bad på Vätter­stranden väster om Oset.

Os är ett gammalt ord för åmynning. Reningsverket ligger alltså precis där ån går ut i Vättern.

– Kommunens finaste badstrand!

Det utbrister Gunilla Inhammar spon­tant när Cirkulation ringer upp. Hon är en lokal eldsjäl. Sedan 1994 har hon med brett stöd bearbetat politiker och tjänstemän för att få en flyttning till stånd. Hennes slit har inte helt lyckats än, men det har kommit en bra bit på väg. Ett avancerat UV-system för desinfektion av utgående avloppsvatten har installerats och provkörts. Politikerna har tagit principbeslut om att ersätta hela reningsverket med en avloppspumpstation. Allt avloppsvatten ska pumpas till ­reningsverket i Jönköping.

– Jag tycker att det är underbart, ­säger Gunilla Inhammar.

UV-anläggningen ligger undangömd i ett industriområde på åns västra sida. Där har bassängenhet för kemisk efterfällning placerats på grund av platsbrist på östra sidan, drygt 300 meters bilresa från reningsverket, men bara 100 meter från Vätter­stranden. Driftingenjör Mats Kall och driftchef Lennart Tolf från Tekniska Kon­toret är mycket stolta över den nya ­anläggningen.

– Förberedelsearbetet har pågått i många år, berättar Lennart Tolf. Konsulter har undersökt strömmarna i sjön. Vid normal vind, från syd och nordväst, liksom vid frånlandsvind, ost/syd, går det en ström i östlig riktning längs stranden. Den böjer av mot norr vid åns utlopp och drar med sig utloppsvattnet bort från badstranden. Då får inte miljökontoret några bomprov på badvattnet. Men vind från norr och nord­öst kan trycka in åvattnet med sin tillsats av renat avloppsvatten mot stranden.

Det var troligen vid ett sådant tillfälle för ett antal år sedan som en grupp förskolebarn var nere och plaskade vid stranden. I varje fall råkade de ut för någon form av magsjuka, möjligen orsakad av avloppsvatten. Miljönämnden bestämde sig för att sätta upp skyltar som avrådde från bad, både på svenska och på engelska. Gunilla Inhammar med sitt starka lokala stöd fick fart på opinionsbildningen. Tekniska Kon­to­ret fick i uppdrag att undersöka vad som kunde göras åt problemen.

Sommaren 2005 hade frågan avancerat så långt att ett pilotförsök med UV-fitrering genomfördes på en liten delström av utgående avloppsvatten. Det är ett kommunalt avloppsvatten med tillskott av lakvatten, behandlat i en konventionell ­anläggning för fosfor- och kvävereduktion, kompletterad med separat kemisk ­efterfällning. Försöket gav positivt resultat. En fullskaleanläggning projekterades, budgeterades, beslutades och upphandlades. Huvudelement är en UV-anläggning, ­före­gånget av ett skivfilter med duköppningarna 10 mikron (mikrometer).

– Vi krävde garanti på att utgående ­avloppsvatten skulle vara av badvattenkvalitet, förklarar Lennart Tolf. Leverantö­rerna av UV-filter krävde då att avloppsvattnet skulle passera ett skivfilter. Det tar bort löv och annat grövre material, men framförallt finmaterial, där bakterierna kan gömma sig och slippa undan de farliga UV-strålarna. Men det kostar pengar!

Budgeten var hårt styrd, där fanns inga utrymmen för utsvävningar.

– Från början hade vi tänkt oss en helt inbyggd anläggning, berättar Mats Kall. Men det räckte inte pengarna till. Nu har det blivit en öppen kanal, byggd i direkt anslutning till utloppskanalen från klarbassängerna. Där har skivfiltret och UV-­anläggningen placerats enligt leverantörernas anvisningar. Vi har också byggt en ­enkel förrådsbyggnad för vinterförvaring av lysrör och filtersegment så att de inte skadas av isbildning. Där har vi placerat ­el-centralen.

– UV-filter, skivfilter och byggnadsarbeten har vi upphandlat själva i delade entreprenader för att hålla kostnaderna nere, förtydligar Lennart. Vi hade också ett stort problem med att få nivåerna att räcka till för kraven från maskinleverantörerna. Tryck­fallen i skivfiltren fick inte bli för stora. Då klarade vi inte kraven på täckning av lysrören och tryckfallet i den automatiska ­nivåkontrollen. Den består av en lucka som balanserats med ett system med tyngder så att den automatiskt kan hålla en konstant vattennivå över lysrören.

– Den luckan är det mest imponerande på hela anläggningen, tillägger Len­nart, som är en mycket erfaren tekniker.

Den upphandlade anläggningen består nu av en UV-anläggning av märket Trojan och ett skivfilter av märket Hydrotech. Den stod driftklar den 27 juni 2007, mindre än två år efter avslutade pilotförsök. Vid provdriften uppstod inte oväntat en del problem. Backspolningen och nivågivaren, som stänger av UV-lamporna om de inte får tillräcklig täckning, fungerade inte tillfredsställande. Felen ordnades snabbt av leverantörerna.

Ett annat problem: provtagningarna visade höga bakteriehalter efter UV-filtret. Det berodde på en felvald provtagningspunkt. Också detta var enkelt att rätta till. Efter intrimningen fungerade anläggningen i stort sett felfritt. Garantivillkoren uppfylldes, utom vid ett par tillfällen i samband med mycket höga flöden. För att ­ytterligare förbättra systemets förmåga att klara även mycket höga flöden planerar man att bygga till skivfiltret för automatdrift inför sommarsäsongen.

– Så vitt vi känner till är detta den första UV-anläggningen i Sverige för ­behandling av utgående kommunalt ­avloppsvatten. Däremot är det en vanlig utrustning på reningsverk i många andra länder. Vi är därför inte alls oroliga för att vi ska få problem med att hålla garanti­kraven, berättar Per Samuelsson, VD på Water Processing.

– De resultat som uppnåtts under provåret lovar gott inför framtiden, säger Erik Engwall från Miljökontoret och Ola Friberg från Fritidskontoret. Det är de båda som ska se till att Tekniska Kontoret lever upp till de garantier för badvattenkvaliteten som Huskvarnaborna längtat efter. Då kan de plocka bort den förhatliga varningsskylten och politikerna kan våga släppa till pengar för att utrusta stranden till samma standard som övriga kommu­nala bad. Huskvarna får ytterligare en ­turistattraktion av högsta klass.

Text: Per-Olof Hakeman

Fler bilder, faktarutor, tabeller, etc, kan finnas i den tryckta utgåvan av Cirkulation.